Att döma folk är sådant som inte bara folk i bloggvärlden gör, utan folk dömer hela tiden, allt i sin vardag. Jag tror faktiskt inte att det finns någon som INTE har dömt, INTE dömer och INTE kommer döma. Det är mänskligt även fast det inte är rätt av oss att göra det.

Precis som att det är mänskligt att göra fel, att göra misstag osv osv.

Jag vet med mig att jag direkt börjar döma om jag ser en bild eller liknande (tex om ryttaren på bilden ser ut att dra/slita i hästen) men sanningen är ju den att en bild fångar en millisekund av ett ridpass. Många lägger bara upp de allra finaste bilderna när hästen går i balans/mellan hand och skänkel, eller när ryttaren har en bra sits osv osv. Och dessa bilder kanske inte heller stämmer helt överrens med verkligheten.

Men något jag är stolt över, är att jag märker/kommer på mig själv när jag börjar döma någon efter tex en bild, och då stannar jag upp och tänker efter. För jag tänker då att JAG SJÄLV vill inte bli dömd utifrån hur jag ser ut, hur jag pratar eller utifrån en bild jag lagt upp här på bloggen. Då ska jag inte heller gå runt och döma folk.

Det kommer alltid finnas folk som dömer, det kan vi inte göra något åt. Men vi kan börja med oss själva, trappa ned med dömandet - snälla.


En snygg slängtrav, ett exempel på en bild som kan få folk att döma ...