Spring på idrottslektionen

 
 
Vi skulle springa häromdagen på idrotten i skolan. Inte bara springa, utan vi skulle försöka pricka in pulsen i olika nivåer. Alltså, i ett visst tempo tränar man kondition, i ett visst tempo tränar man hjärta och lungor osv osv. Sedan påminde vår idrottslärare oss att den mentala biten är minst lika viktig, det är den i all träning. Ganska intressant faktiskt.
 
Men, att bara springa non-stop tycker jag inte alls är särskilt jobbigt/ansträngande. Jag älskar faktiskt att springa ! Det var när man skulle tvärstanna sedan, efter ett antal varv, som jag nästan avled. Min hjärna forsatte liksom springa framåt och då mådde jag illa och blev snurrig. Men jag måste säga att jag återhämtade mig rätt snabbt, jag behövde bara "skritta" lite emellan ;)
 
Trots att jag var lite sjuk och hade svårt att andas (jag "lider" av svullna näsgångar .. och att man dessutom är täppt pga förkylning för inte saken bättre) så blev jag faktiskt riktigt motiverad av den där idrottslektionen. Jag blev motiverad att ta mig ut på elljusspåret igen och springa lite.
 
Nu vågar jag faktiskt ändå påstå att jag har en ganska hyfsad konditon, med tanke på hur den varit, men jag saknar elljusspåret lite och jag känner att jag borde återuppta springandet lite igen, nu innan det blir för mycket snö och kyla.
 
Faktiskt så tror jag nästan att man skulle kunna springa genom hela sitt liv, om man bara inte stannar. För det blir inte jobbigt egentligen förrän man stannar. Därför tycker jag det är bättre att bestämt hålla ett tempo hela vägen, och sedan sakta ner mot slutet och avsluta med en rask promenad, ungefär som att skritta av.
 
Brukar ni springa/träna något utöver stalljobbet och ridningen ? Vad är det som motiverar er ?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0