Vid uppsittning

 

När jag sitter upp på Rico gör jag alltid på samma sätt. Det är för att ge honom och mig tryggheten i att vi gör likadant varje gång, och för säkerhetens skull ifall han skulle ha en mer bakskygg dag än vanligt. 

 

Eftersom Rico är en (om än liten) storhäst, och jag är en ovig liten ryttare, så använder jag mig gärna av en naturlig upphöjning på stallplan. Rico står inte stilla vid en pall och det har han inte gjort sedan innan vi började få problem vid uppsittningen. Därför använder jag mig inte utav någon pall. 

 

Ända sedan vi köpte Rico har någon alltid hållt emot sadeln när jag suttit upp. Jag minns bara en gång för länge sedan, på våren/försommaren 2011, som jag satt upp själv utan att någon höll emot sadeln. Det var helt enkelt för att ingen var där och kunde hjälpa mig. Men det gick ju bra förstås, för detta var innan vi började få problem. 

 

De senaste veckorna har jag börjat sitta upp helt själv på Rico. Ingen som håller emot sadeln, ingen som håller i hästen. Även om det är en säkerhetsfråga om att någon ska hålla i hästen om den tenderar att bli skygg, så känner jag mig ändå tryggare och litar mer på honom när det bara är honom och jag. Jag blev liksom tvungen att börja tro och lita på mig själv och på honom, istället för att förlita mig på någon annan som står bredvid. 

 

Varje dag, med undantag för någon enstaka dag i veckan då jag är stalledig och mamma rider, så "påstränar" jag Rico. Det gör jag för att trubba av hans flyktbeteende (som har varit väldigt starkt) och bakskyggheten. I det här inlägget har jag förklarat och visat med bilder hur det går till. 

 

Jag sitter ju som sagt alltid upp på samma sätt med Rico. Jag gör det oftast i 3 steg.

Det första steget är att böja in huvudet på honom, och det gör jag av säkerhetsskäl, för om han skulle bli riktigt skraj och försöka sticka så kan jag ändå hejda honom och han kan inte heller ta sig rakt framåt. 

   

Det andra steget är att ställa mig upp i stigbygeln en gång. Det gör jag för att checka läget, se hur han är idag. Om han skulle ha en riktigt bakskygg dag och reagera bara jag ställer mig upp på ena sidan, så förbereder jag honom alltid mer innan jag lägger över benet. Till exempel skulle jag kunna påsträna honom en stund extra, böja in huvudet fler gånger, eller ställa mig upp fler gånger, tills han blir avslappnad. 

   

Det tredje steget är att sitta upp. Oftast ställer jag mig bara en gång innan jag sitter upp. När jag fått tag i stigbygeln berömmer jag honom ALLTID.  

 

 

sv. ja det är verkligen svårt att veta vad man vill göra.. :( tack!

sv. ja jag har också glömt sadelgjorden ett antal gånger, det är lite jobbigt xD

Jag har också en häst som inte gillar att man sitter upp. Han är osäker på ryttaren så det är därför. Har haft honom en månad och det går väldigt bra nu :) Han är bara 5 och vi tror att någon har knäat honom i bogen eller något för det är när jag lyfter benet som han börjar backa. Men när jag har foten i stigbygeln så står han helt still (nu iallfall, förut så backade han ändå). :)