Jag tycker det är riktigt skönt att åka till hästarna på förmiddagarna. Tyvärr är detta bara möjligt på helgerna för mig, så det är oftast då jag passar på. Det är så skönt att vara där tidigt och fixa allt, rida innan lunch och så får man eftermiddagarna fri till att göra annat. Har man inget speciellt att göra på eftermiddagarna så kan man ju dessutom hinna ut på riktiga långrundor ;) 

 

Denna vecka är det ingen träning inbokad, eftersom vi bestämt nu att Therese ska komma till oss varannan onsdag. Minst en gång innan nästa onsdag ska jag rida en sväng på volten med Rico och kanske rida igenom programmet också. Sedan ska jag också fokusera på att galoppera på framåt ute i skogen mm. Kanske klämmer in något pass med bommar på volten också. 

 

 

 

Jag red Rico och mamma red Valle, det blev en uteritt. Först genom skogen och klättra lite i trav, sedan skrittade vi bort till andra sidan av en asfaltsväg och kom ut på jättefina grusvägar. Vägen ledde in till skogen och blev till slut en jättefin jord/sandväg där man kunde galoppera :D Men vi travade bara lugnt först så vi lärde känna vägen lite, sen körde vi några galopper på hemvägen när vi vände. Det var jättemysigt och hästarna frustade :D 

 

Vi var ute ganska länge men det var verkligen en dröm att rida där borta på sandvägarna i skogen, så det var det värt! 

 

Idag var jag faktiskt lite snabb att mocka Ricos box, som vanligtvis brukar se ut som ett bombnedslag varje morgon, så jag hann faktiskt ut i hagen en stund och fota pållarna :) Det var himla fint väder ute. Tyvärr är jag lite ringrostig med kamerainställningar, men vi får se hur de blev. 

 

Idag red jag Rico och pappa red Valle. Blev en uteritt i skogen mest, klättrade i skritt och trav, tog några galopper på en grusväg och sedan red vi hem genom skogen samma väg tillbaka.

 

Rico har fått för sig något nu, att han inte ska gå (och absolut inte först), han stannar och backar och spänner sig som försvar när man lägger till skänkeln. Tyvärr har vårt lilla hoppspö sprungit bort i och med flytten, vi har ett till längre spö som vi aldrig använt förut, men Rico är ju bakskygg så är inte helt övertygad att det kommer gå att rida med det spöet. Sporrar har vi inte haft på honom på länge så det är nog inte heller något alternativ. Kommer leta för fullt här hemma, alternativt köpa ett nytt, för det behövs verkligen när han bara lägger i backen. Ju mer jag driver på honom desto mer backar han, jag släpper tyglarna och driver på och han fortsätter bara backa. Det är ju bara någon fixidé han har fått, men det är inte så kul att behöva bråka med honom hela vägen. 

 

Efterråt så var tanken att byta till westernsadel och uppsittningsträna lite med den, men klockan var mycket så jag satt bara upp och av ett par gånger på Valle som redan hade sin westernsadel på sig. 

 

Jag måste ju lära mig ett helt nytt sätt att sitta upp med westernsadeln (och att kliva av är onaturligare än det låter, för mig hah), jag måste hålla i knoppen/framvalvet med högerhanden så jag får vänsterhanden fri så jag kan kontrollera hans inböjda huvud vid uppsittningen. Lite trixigt men det är bara att öva. 

 

Mamma och pappa red, jag var hemma och tog hand om hundarna och tog det lite lugnt. 

Jag red Valle barbacka en stund på volten, joggade honom lite lugnt efter gårdagens dressyrpass. Han fick frusta av sig lite :) 

 

Samtidigt longerade mamma Rico, lite över en upphöjd bom bland annat. 

 

Efterråt skrittade vi av de ute en kort sväng. 

 

 

Idag kom Therese till oss och höll lektion. Hon såg mycket skillnad på Rico, att han fått finare hals och överlinje osv osv. Och han var väldigt med på noterna redan från början. Fick kämpa lite i galoppen och fick en liten läxa till nästa gång, avslutade med att rida LB:1 2006. Blev några missar, och han blev lite spänd i vissa hörnor. Men mellan allt det så var han riktigt fin och med på noterna. 

 

När vi precis hade börjat rida programmet så blev han jätteskraj i en av spökhörnorna för det kom en häst bakom från skogen. Han började spurta iväg och jag tappade ena stigbygeln, som för två år sedan hade gjort det hela ännu värre än det redan var och då hade han förmodligen skenat iväg och blivit ännu mer skraj. Men han hejdade sig faktiskt bara några meter ifrån hörnet och stannade upp och han fick massa beröm då! 

 

En väldigt bra och givande lektion. Det var länge sedan vi red dressyr överhuvudtaget (för instruktör/ordentligt). Galoppen ska vi fila vidare på ute där han har mer plats att ta för sig och galoppera på framåt. 

 

 

 

 

 

Lite galopp och trav, han ville inte riktigt ta för sig framåt i galoppen, men det kan ha med att göra att vi bara kunde rida på ena volthalvan. Lite ont om utrymme. Får träna på det där ute istället. 

 

 

 

Nu till våren är jag väldigt sugen på att införskaffa stövlar, alternativt jodhpurs+chaps, i brunt läder. 

 

I vintras när jag var på Hööks så provade jag faktiskt både jodhpurs och chaps i brunt läder, och jag hittade ett par som passade jättebra och hade samma bruna färg. Tyvärr räckte inte plånboken till då, och nu minns jag inte vilka det var. Kanske finns inte just de jag provade i sortimentet längre, om jag har otur. 

 

Apropå brunt läder, det är två saker jag stör mig sjukt mycket på just nu. 

1: Det fina bruna aachentränset som jag fyndade på Hööks i vintras (storlek full/cob) har en nosgrimma som inte alls passar! Har inbillat mig att det var för att den var ny och inte blivit mjuk än, men den sitter verkligen inte bra (den sitter dock mycket bättre med fluffet). Och det är inte bara att byta till en annan nosgrimma för nosgrimman sitter fast med knäppen på båda sidor, alltså måste jag hitta en lös nosgrimma som inte går upp bakom öronen. Om ni förstår.  

Jag red Rico och mamma red Valle. Först red vi en kort runda ute, upp för Monsterbacken och runt en sväng där :P Den backen är en väldigt brant lång grusbacke där hästarna verkligen måste ta i ordentligt (även Rico som är ganska vältränad). Jag har aldrig i mitt liv ridit i en sådan backe, jag fick hålla i mig hårt i manen hela vägen upp ;) Får ta och fota den där backen nästa gång vi rider dit ! 

 

Vi travade en liten bit på hemvägen och sedan in på volten en sväng. Hade tänkt rida igenom LB:1 2006 för att känna på honom och bara kolla gas och broms och sväng och ställning och allt det där. Tanken var att jag skulle skriva upp lite grejer som jag behöver hjälp av Therese med när hon kommer på Onsdag.

 

Det blev inte riktigt som jag hade tänkt, Rico fick något lurt för sig och spände sig i två av hörnorna, sedan blev det värre, han ville inte ens gå i närheten av hela den kortsidan plötsligt. Han bara tvärstannade och backade och försökte vända därifrån. Någonting var väldigt läskigt där tydligen. Fick då rida på ena halvan av den volten, som redan är ganska liten, kunde därför inte rida igenom något program och det blev i princip bara att rida på den lilla fyrkanten runt runt i båda varven. 

 

Om man bortser från det där så tyckte jag ändå han var väldigt fin från början, trots att vi inte har ridit dressyr ordentligt på hela vintern. Kanske har alla långa uteritter och klätter i skogen gett resultat? Förra året krävdes det 55 minuters aktiv ridning för att han skulle lossa och gå bra de sista 5 minutrarna av lektionen/passet, idag var han loss redan från början. 

 

Mamma filmade litegrann i slutet, tycker det kändes bättre i mitten av passet men helt okej ändå i slutet, han slappnade av mer osv :) I galoppen ville han inte ta för sig och galoppera på framåt, men det var ju som sagt rätt litet utrymme vi red på så det kanske är bättre att öva på ute :) 

 

Printscreen: 

 

 

Ägnat förmiddagen åt att jobba lite till på min målning på duk. 

Flera timmar har jag försökt blanda till en hyfsad fux/brun färg, och när jag äntligen grejade det så blandade jag ihop för lite färg så det är nästan slut. Men ska ändå åka till stallet snart så skulle fått blanda om ikväll i vilket fall som helst, det skulle ju ändå torkat :) Kommer förmodligen bli minst lika svårt att måla Valle sen, hans färg är också svår att blanda till. 

 

Ska leta upp kameran innan jag åker, rensa lite i minnet i bilen så vi kan fota lite idag/imorgon. Onsdagen den 24 April kommer min tränare Therese Berganäs till Långängen och det blir lite dressyrträning på volten. Innan onsdagen vill jag därför rida Rico en sväng på volten och känna igenom honom och skriva upp lite saker som vi behöver hjälp med när Therese kommer ;) Har ju inte ridit lektion eller ridit dressyr överhuvudtaget på riktigt länge nu, ska bli kul :D 

 

En gammal Thereselektion. 

 

 

 

Jag har egentligen aldrig tyckt mig vara rädd för uppsittningen eller något annat som har med hästar och ridning att göra, det har alltid varit för Ricos skull att vi började om med inridningen och tränade uppsittning mm. Men dessa ord i bakhuvudet har gjort att jag börjat tvivla på mig själv och börjat klandra mig själv, plötsligt känns det som att allt beror på mig, att allt är mitt fel. 

 

Jag har haft väldigt mycket problem överlag med att sitta upp på Rico. Jag kan inte i nuläget sitta upp själv på honom, och det har jag inte kunnat på väldigt länge. Jag måste ha hjälp. Främst av säkerhetsskäl och även på grund av att jag känner mig säkrare om någon står och håller i och håller emot sadeln. Många saker sitter fortfarande kvar i bakhuvudet på mig, saker som hänt, sådant som folk sagt. 

 

Jag hade inte tänkt låta andras åsikter påverka det jag gör och det jag tror på. Men det var ju lättare sagt än gjort. 

 

Uppsittningsproblemen har de senaste två åren varit en stor del av mig, av mitt liv och min vardag. Jag är stolt över min och Ricos resa, men jag vill inte att folk ska förknippa mig med hon som inte kan sitta upp på sin egen häst, hon med den knäppa hästen, hon som inte vågar, hon som inte satsar. 

 

Det räcker med mina egna tankar, mina egna ord. Jag behöver inte tryckas ner av andra också. 

 

 

När jag fick höra sådana ord för de första gångerna i mitt liv, så blev jag direkt inställd på attack. Jag skulle till varje pris bevisa motsatsen. Jag skulle bevisa att min och Ricos träning skulle komma att ge resultat. En dag skulle jag komma upp på honom igen och detta skulle bara vara en fråga om tid. Jag bestämde mig, och till slut klarade jag det. Men resan slutade ju inte där, fler ord som satte sig i bakhuvudet. Och nu är jag påväg att bevisa ännu en sak, att jag faktiskt kommer kunna sitta upp själv på Rico, jag tror att även detta bara är en fråga om tid. Ännu mer träning. 

 

Problemet är när man får höra samma sak flera gånger, det sitter nu som en cementklump i bakhuvudet. Till slut börjar man tro på dessa människor, och tillslut börjar man tvivla på sig själv. När detta händer mig blir min hjärna som förlamad. Om jag tänker för mycket på vad någon har sagt och hör de orden ringa i huvudet blir jag som blockad.

 

Jag tänker inte ljuga, varken för er eller mig själv. Jag tänker inte säga att allt är bra med uppsittningen nuförtiden. Det varierar faktiskt från dag till dag, Rico har sina dagar och jag har mina dagar. Just idag ska jag i alla fall ge en riktig jävla eloge till min häst. Alla dessa timmar (om man slår ihop alla gånger så blir det nog rätt många timmar) som jag har haft tålamod med Rico när han varit rädd, DET fick jag tillbaka idag av Rico. Han är verkligen att lita på i sådana lägen, när man själv tappar modet. Han har ett tålamod som slår alla andras med hästlängder. Min hjärna blev sådär blockad och jag kunde inte rent psykiskt sitta upp. Jag blev frustrerad, arg på mig själv. Jag hade varit redo att ge upp, men allt kändes bara så himla dumt att uppsittningsproblemen plötsligt bara berodde på mig. Rico visade i alla fall sin allra bästa sida utåt. Han var tålmodig och lugn och väntade tills jag var redo. Försök på försök, om och om igen. Tillslut satt jag upp då. Ibland undrar jag om han faktiskt förstår? Helt ärligt. 

 

Ord kan verkligen såra. Kanske tänker vi inte på det så mycket, även om det låter som en självklarhet när man säger det. Inte bara att man kan bli sårad av ord. Man kan brytas ner totalt. Jag tycker det är otroligt viktigt (även om det är väldigt svårt i praktiken) att tänka efter FÖRE man säger något. I alla lägen. Det som kommer ut ur din mun kan tolkas och låta annorlunda i någon annans öron. Det gör så ont att bli trampad på sin ömma tå. Orden kan sitta kvar i bakhuvudet länge länge. 

 

 "I have this thing inside of me that, when someone tells me that I can’t do something, I become obsessed with proving them wrong. If you tell yourself you can do it, you WILL do it." - Tyra Banks 

 

Denna morgonen tillbringade jag på Enliden. Vi hade vår sista morgonfodring där idag. 

 

Snart bär det av till Långängen och våra pållar. Efter tre (lååånga) stallfria dagar ska jag nu äntligen till Rico igen och rida :D Igår tömkördes han lite av mamma och han var väldigt pigg och framåt, blir spännande att känna på honom idag :) 

 

Ridvägarna på långängen har också till stor del tinat upp. Tyvärr är det väldigt geggigt på vissa ställen men grusvägarna har tydligen tinat upp nu så ser fram emot att rida ordentligt där ute nu framöver. 

 

 

 

 

 

Denna filmen gjorde Sofia (http://sofiiahansen.devote.se) i somras, som stod på Enliden samtidigt som mig. Det är en presentation av stallet. När jag ser denna filmen så saknar jag Enliden himla mycket. Förr var det så himla mysigt där, jättebra gäng/stallkompisar och himla fint var det på sommaren också. Lite charmigt med vår fyrkantiga volt osv. När denna filmen gjordes så hade vi bara Rico (Valle kom ju i Oktober), och Sofia går förbi Ricos dåvarande box och det väcker massa minnen. När jag gjorde en presentation av Enliden använde jag mig bara av bilder, att se det på film är annorlunda. Tycker ni ska titta, särskilt ni som följde oss när vi stod på Enliden :) 

 

 

 

 

 

Först red jag Rico och mamma red Valle, Rico fick bara skritta en stund på volten. Mamma red Valle lite, men han kändes konstig och spänd. Vi väntade på en i stallet som skulle ut med oss en sväng, så då satt jag av Rico och upp på Valle och tog lite skritt några varv och trav där det var upptorkat på volten, provade mig på en galoppfattning också. Har bara galopperat Valle två gånger innan (den första gången på "riktigt" var barbacka i uppförsbacke ute). Har inte alls hittat knapparna på Valle ännu, men det kommer. 

 

I alla fall så kändes han ganska spänd i början men när han lossnade lite i traven så slappnade han av. 

 

Sedan skrittade vi ut en sväng på en äng, vi fick hoppa över lite vattenpölar, men Valle skötte sig och jag satt kvar ;) 

 

 

Okej såhär är läget nu, Rico är halt på ena bakbenet och står idag i sjukhage. Valle hade lite kolikkänningar igår kväll men idag verkade han vara som vanligt igen. Han fick i alla fall gå en promenad med mig, mamma och en av våra hundar. 

 

Vi åkte till stallet tidigt i förmiddags/morse, lagom tills när de andra hästarna släpptes ut. Rico fick stå inne tills vi kom, och Valle också som sällskap till Rico. När vi kom tog vi ut Valle i hagen och Rico ställde vi i gången och vi kollade hans bakben och tog tempen och bara allmänt kollade till honom. Han var fortfarande varm i hoven bak men i övrigt verkade han må fint. Han är ju så himla positiv den där hästen, inte mycket som verkar kunna rubba hans humör. 

 

Vi var tvungna att mocka ur sjukhagen innan vi släppte ut honom där, och under all skit var det såklart lera så vi slängde in halm också för honom att stå på och äta av + hö såklart. 

 

Rico har aldrig förut i vår ägo behövt stå i sjukhage, och så måste han gå och bli halt precis när vi flyttat från Enliden. På Enliden fanns det så fina sjukhagar/karantänhagar. Jag tycker också det är lite läskigt att dessa sjukhagar ligger så nära intill den stora vägen .. Men finns inget att göra åt det tyvärr :/ 

 

 

 

 

 

 

 

Blev så himla sugen på våren nu, bara för att snön kom tillbaka och jävlades med mig idag igen ;) Längtar efter att komma igång och träna och tävla igen. Att kunna lägga upp och planera ridpassen varje vecka utan att behöva oroa sig för att det ska bara för mycket snö för att göra si eller för isigt för att göra så. En hästägares vinter i ett nötskal (i varje fall de hästägare som inte haft tillgång till ridhus). 

 

Min plan nu är att komma ut och tävla igen lite. Med fokus på Rico. Tänkte börja lite sakta med ett par dressyrtävlingar, och jag ska inte planera in några hopptävlingar förrän jag ridit för lite tränare efter det långa vinter-hopptränings-uppehållet. Jag måste först känna efter hur vi ligger till nu med alla gamla problem med vägringar och bakskygghet osv osv. Å andra sidan brukar han vara riktigt fin och hoppsugen efter ett lite längre träningsuppehåll. 

 

Hela vintern har vi såklart försökt hålla igång båda hästarna, så de har inte tappat muskler eller kondition såvitt jag kan se. Valle var ju inte så vältränad innan vintern heller, men nu till våren ska det bli ändring på det ;) Bara det sista lagret is töar bort nu så man kan rida ordentligt ute ! 

 

 

 

Efter vi ridit idag så var det stallmöte. I slutet av stallmötet kom det en kvinna som berättade om lite aloe vera produkter och hur det kan vara bra för både oss människor och våra djur. Rätt intressant :) Vi fick lite testprover på lite allt möjligt, tandkräm, sprayer och gel/krämer mm. 

 

Efter mötet gick vi till bilen och då kom snön. Jag som verkligen trodde på att våren var här, och så kommer det snö igen :( Inte kul !

 

Tror hästarna delade min åsikt där, så fort det började snöa började många av dem gå mot grinden och ville gå in haha ! 

 

 

 

Idag var Rico bra i benet igen. De fick rida ut en sväng i skritt och lite trav. Mamma red Rico med westernsadeln och jag red Valle barbacka. Bra balansträning för mig, men jag blev till en stor vit hårboll från topp till tå eftersom han fäller så himla mycket ;) 

 

Detta var bara framsida lår haha ! Hela baken och magen och ända upp till hakan var minst lika hårigt ;) ! Om jag hade varit lite smart hade jag ju tagit mina vita ridbyxor istället för de bruna :P 

 

 

När jag var mindre blev det under ett par år väldigt populärt med att börja på dans (pardans mest). Jättemånga av mina vänner började på dans och jag blev också intresserad. Tyvärr räckte varken tiden eller pengarna åt det eftersom både ridning och dans är väldigt dyra och tidskrävande sporter. Jag hade ju "ambitioner" att rida fler gånger i veckan på ridskolan och dessutom hade jag ju som många andra hästtjejer drömmen om en egen häst. Jag visste också att om jag hade börjat dansa så skulle jag en vacker dag behöva välja vilket jag ville satsa på, och ridningen var jag ju redan fast för. 

 

Ganska snart så slutade många på dansen igen, det var bara en trend som kom och gick haha. Några fortsatte och de är verligen jätteduktiga idag. 

 

Såhär i efterhand tror jag att det hade varit väldigt bra för mig som ryttare att gå på dans under en period. Jag tror det hade inverkat positivt på mig som ryttare, för dans och ridning har ju en del gemensamt ändå. Koordination, Balans, Bålstabilitet, Hållning mm. 

 

 

 

 

 

 

Idag red jag och pappa bort till den långa backen i skogen och klättrade. Först travade vi nästan hela vägen upp en gång (det blev några avbrott till skritt för Rico gick först, han måste stanna och titta på saker hela tiden hehe), sedan galopperade vi upp halva backen två gånger. Backen är väldigt lång så vi börjar lite försiktigt och bygger upp klätterträningen lite mer med tiden. Sista galoppen upp blev det korsgalopp nästan hela vägen, lyckades byta mot slutet och då kändes det bättre hehe. Hästarna tyckte i alla fall det var jobbigt men skönt, de frustade mycket :) 

 

När vi skrittade hem sen så tyckte jag Rico kändes lite konstig, han tog inte alls för sig framåt i skritten som han brukar efter en ridtur, och var inte heller lika avslappnad som han brukar vara. Han kändes liksom lite vinglig (som när jag rider Valle, för han är lite klumpigare i skogen). När vi stod ute och plockade av utrustningen så stod han och vilade det ena bakbenet hela tiden, samma ben under hela tiden vi stod där, så jag kollade det benet. Men inget verkade vara fel, han var varken varm eller svullen någonstans. Påväg ut till hagen kollade jag på benet medans vi gick och först såg det normalt ut på rakt spår, men när vi svängde så såg jag skillnad. Han var fortfarande varken varm eller svullen någonstans, förmodligen kanske han har trampat lite snett eller sträckt sig lite eller något. Vi får avvakta och se imorgon helt enkelt. Håll tummarna för Rico nu. 

 

 

 

Imorgon bär det av till stallet tidigt, och det blir en ganska kort men effektiv uteritt tror jag, eller lite på volten beroende på hur det ser ut där. Tror inte att det är någon idé att ta med kameran imorgon, men kanske på söndag. 

 

 

Lets go lets go 

 

 

 

Idag red vi en ny lång runda i skogen. Jag red Rico, och Valle lånades ut till en tjej som skulle visa rundan för oss.Och deras hagkompis Zebb + ägare följde också med. Vi skrittade mest men travade också i en backe och på en grusväg en bit. Rico fick gå först nästan hela vägen och han är faktiskt riktigt bra på det nuförtiden. Han tar sig över/under/igenom allting och är väldigt stadig och har koll på fötterna i terrängen. Valle är lite klumpigare men han kommer nog bli bättre ju mer han rider ute. 

 

På vägen mötte vi en älg, kanske 20 meter ifrån oss. Rico tvärstannade först och stod på helspänn och glodde, men jag tror han är lite nyfiken också för han började faktiskt gå igen efter några sekunder, lite närmre, och jag fick stoppa honom då haha ! Älgen började gå därifrån när han såg när vi kom, de är ju ganska fredliga ändå för de vill oftast inte ha med oss att göra :) När han hade sprungit upp i skogen så kunde vi skritta vidare och hästarna slappnade av igen ganska fort :) 

 

Vi har ju mött älgar förut på Enliden men där var det så trångt i skogarna så då kunde de lätt känna sig hotade för de hade ingenstans att ta vägen. Därför kände i alla fall jag mig mycket lugnare när jag mötte denna älgen. Den kunde ju utan problem bara gå åt ett annat håll när vi kom :) 

 

 

 

Mamma och pappa red ut och klättrade lite. 

Mamma och pappa är i stallet, jag har egentligen en del skolarbeten att ta tag i men sysselsätter mig istället med att måla. Bild kommer upp senare :) 

 

 

 

 

Nu är det snart en vecka sedan vi flyttade till Långängen och uppsittningsproblemen har varierat lite från dag till dag. Ena dagen är han lugn som en filbunke och man kan sitta upp direkt, andra dagen är han spänd igen och man får förbereda honom mycket inför uppsittningen och liksom ta ett steg i taget. Men jag tror ändå att uppsittningsproblemen nu är under kontroll. Och de dagar han är lite spändare så krävs det bara lite extra förberedelse så han får chans att avreagera sig och spänna av. Jag är inte längre orolig för att INTE kunna komma upp på honom en dag, jag vet att det alltid bara är en tidsfråga. Vissa dagar tar det längre tid än andra, men i och med flytten och den fria tillgången tycker jag ändå att han har skött sig väldigt fint rakt igenom under denna veckan. 

 

Såvitt jag kan se så verkar i alla fall hästarna trivas väldigt bra i nya stallet, jag tror detta kan bli jättebra. Särskilt nu till våren när man kan komma igång och rida och träna ordentligt. 

 

gammal bild

 

Idag åkte jag och pappa till stallet på kvällen när pappa kommit hem från jobbet. Jag red Rico och Pappa red Valle. Vi var riktigt snabba och effektiva med att mocka och fixa maten mm, så vi hann rida väldigt längre (det var dock inte tänkt så hehe).

 

Vi utforskade stigen åt vänster från volten och skrittade på i ett rätt bra tempo. Stigen ledde lite senare upp på en jättefin backe. Den var bred och inte så brant och väldigt lång. Och det blev inte heller brant ner efterråt vilket är super ! :) 

 

Vi kom i alla fall tillslut fram på en grusväg där vi till en början red åt fel håll. Vi mötte en hel flock rådjur där också. Vi travade åt andra hållet på grusvägen och kom efter en stund ut på en asfaltsväg. Vi mötte stillastående lastbilar som var jätteläskiga tydligen, knappt så vi kom förbi. På sista biten var det en skarp sväng och nerförsbacke och precis där lyckades den där lastbilen komma och skulle köra förbi. Valle är ju lite skraj för lastbilar men det gick bra ändå. Vi kom fram på den långa breda grusstigen som vi vet leder tillbaka till stallet. Vips så hade vi hittat en jättebra runda ute, tidigare har vi bara ridit fram och tillbaka samma väg. 

 

Jag jobbade Rico hela vägen i skritten och traven. På hemvägen var han så avslappnad och lösgjord så man kunde bara sitta där och leka i princip. Det var jättemysigt. Vi kom hem alldeles innan det blev mörkt ute, eftersom vi inte hade tänkt vara ute så länge så tog vi inte på några reflex. Det ska vi nog göra nästa gång ;) 

Faktiskt så har jag inte kollat ponnyakuten i år, har missat alla avsnitt utom de två/tre första haha. Programmet har ju fått mycket kritik nu de senaste säsongerna, folk har tyckt det blir sämre och sämre osv. Men ska kolla några fler avsnitt nu, det bästa är ju att bilda sig en egen uppfattning ;) 

 

 

 

Om inte galoppvägarna blir till is nu så är planen att jobba mer med galoppen nu till våren. Eftersom vi tidigare alltid haft ont om utrymme att galoppera så har vi mest tränat på väldigt korta samlade galopper, och det är han bra på. Det har liksom aldrig funnits möjligheten att gasa på någonstans. Så vi ska träna upp galoppen och få honom gå i en lite lägre avslappnad form, då han gärna kortar upp halsen väldigt mycket i galoppen, och kunna galoppera på lite större/framåt när man ber honom. 

   Min tanke är också att vi ska börja rida lite mer med bommar så fort volten tinat upp. Och klättra mycket i skogen, för det tycker han om :) 

   I övrigt ska vi två fortsätta jobba mot vårt mål, och denna våren ska jag verkligen ta tag i det lite mer och träna seriöst och målinriktat. 

 

Valle: 
Han måste träna upp rygg och bakdelsmuskler, och förmodligen kondition också, eftersom han har tagit det väldigt lugnt hela vintern. Så han kommer nog få göra samma saker som Rico (eftersom de oftast rider tillsammans också), men när jag rider honom kommer jag i alla fall tänka lite annorlunda än med Rico. Han är känslig i munnen och har inte velat ta stöd på bettet särskilt mycket, men han blir bättre (igår var han jättefin ute). Han ska få klättra mycket i skogen med Rico och göra lite nyttiga markarbetesövningar, och galoppera ute i olika tempon. Han drar gärna på framåt, tvärtemot Rico, så han ska få gå lite mer i samlad galopp. Ska försöka få honom att ta lite mer stöd på bettet och gå mer avslappnat i traven och galoppen. Kanske kan prova att ha honom först ute någon dag så vi kan bestämma tempot :P 

 

Bloggen: 
Har börjat tröttna på den mörklila designen, så snart kommer en ny fräsch design upp med ny header och nytt färgtema osv. Problemet är att jag har för många idéer.
   Ska också försöka rensa upp lite bland gamla kategorier och försöka fixa några småsaker som stör mig hehe. 

 

Övrigt: 
Fick ett ryck och bestämde mig för att jag skulle börja måla igen häromdagen, så har börjat skissa lite på en duk och håller nu tummarna för att jag inte blivit allt för ringrostig gällande akrylmålning. (Är lite ringrostig att rita/måla överhuvudtaget) 

 

 

 

Idag red jag faktiskt Valle för omväxlings skull ! :) Det är ytterst sällan jag rider honom eftersom det mer är mammas och pappas häst (inriktning western), men igår fick jag äran att rida ut en sväng på honom med mamma och Rico. Brukar oftast rida honom med westernutrustningen eller barbacka, men idag tog jag hans allroundsadel. Vi red först en sväng bort upp i skogen och utforskade lite, sedan tog vi lite trav och galopp åt andra hållet på de ställena det inte var isigt.

 

Eftersom Rico travar så mycket snabbare än Valle så slängde bara Valle upp huvudet och slängtravade iväg, för att hänga med ! Därför tog jag efterråt något varv trav på volten i ett lugnare tempo och då var han mycket finare och med på hjälperna. Ute är han som en riktig liten busponny. 

 

Jag fick en fråga om varför vi flyttade hästarna, och jag kom på mig själv att jag säkert inte berättat så mycket om detta. 

 

Ni som följt bloggen under en längre tid känner säkert till att vi stod på Enliden förut. I flera år har kommunen haft planer på att riva Enliden för att bygga skola där. Det är många som överklagar det beslutet om att riva stallet och bygga skola, särskilt de som bor i området som tyckt att stallet har givit en lite ute-på-landet-känsla. Men om kommunens planer går igenom så beräknas Enliden stå kvar i kanske ett år till. Vi skulle alltså kunnat stå kvar där i ytterligare ett år, men vi vill inte behöva panikflytta sedan för att vi blir utslängda liksom. 

 

Enliden är verkligen ett jättebra fint och välorganiserat stall, och jag trivdes som fisken i vattnet under de två åren vi hade hästar där. Hästarna trivdes också förstås. Men det blev nya regler och rutiner som var väldigt svåra att följa för oss, det blev mycket stress och vi blev låsta vid att rida vid speciella tider. Stallet passade oss inte längre. När folk som stått där en längre tid började röra på sig och flytta därifrån så kom det såklart in många nya på en gång, och det blev ganska rörigt ett tag där. Dessutom blir det bara sämre och sämre ridvägar i området då det byggs massor av nya bostäder osv. Nu till våren skulle också de sista ridbara ängarna bli fårhagar med strängt ridförbud. 

 

Eftersom vi vetat under en lång tid att Enliden planeras att rivas, så kände vi att det var bäst att börja leta stallplatser i god tid. En stallplats i stockholm är tillräckligt svårt att hitta, och nu hade vi ju två hästar. Två stallplatser i stockholm på ett stall som uppfyller en hel del krav - challenge accepted haha ! ;) Efter att ha åkt och tittat på en del stall, hittade vi Långängen. Vi ställde oss i kö där, och fick sedan två platser. 

 

Så huvudanledningen att flytta är ju att stallet planeras att rivas om ca ett år, och sedan var det flera små saker som gjorde att vi hellre flyttade förr än senare. När platserna på Långängen dök upp så kunde vi ju inte direkt tacka nej heller ;) 

 

Tycker kvaliten blev snäppet sämre efter jag laddat upp det på youtube, men nu var det i alla fall inga konstigheter att få det att fungera. Det tog sisådär tre timmar för den att ladda men nu är det klart i alla fall haha :D

 

Tips: Ändra kvalitén själva beroende på vad era datorer/internetuppkopplingar klarar (kugghjulet nere i högra hörnet). 

 

 

 

 

Har försökt ladda upp filmen från gårdagens ridpass x antal gånger, något lyckas gå snett varje gång. Tror det är min dator som är problemet, men kommer fortsätta försöka och eventuellt pröva en annan dator. Lägger upp den här så fort jag kan förstås :) 

 

Jag är väldigt lättpåverkad av vädret och annat runtomkring, och dessa första dagar på Långängen har man inte kunnat klaga på alls. Hästarna har kunnat stå nakna både inne och ute, och man har kunnat stå ute i solen och göra i ordning hästarna, och det är så fint ute när vi rider osv. Sånt gör mig så himla positiv och glad och allt jobb och slit känns verkligen värt nu :D 

 

Idag är det då första april, kanske har några av er redan lurats/blivit lurade ? Jag är själv ganska dålig på att luras så vet inte om jag ens kommer försöka ;) Än sålänge har jag inte blivit lurad heller men dagen är inte över ännu ;) 

 

Är galet pepp på våren och sommaren nu, det kommer bli super !