Rico och Valle

Idag var det vinterfriluftsdag i skolan och vi promenerade i några timmar, åkte sedan till stallet och blev upphämtad där av mamma en liten stund senare. Sov två tvimmar på eftermiddagen, helt sjukt så trött jag är nuförtiden ! Pluggade, åt middag, sedan till stallet på kvällen med pappa. Vi red ut en kort runda på vägarna och sedan upp på volten. Jag och Rico skrittade igenom ett dressyrprogram, pappa och Valle tog lite trav och galopp. 
 
Rico står nu i karantänhage/stor sjukhage pga att han har blivit varm och svullen på ena bakbenet, vi skrittar honom varje dag nu (rider eller promenerar) men vill inte att han springer och leker så himla mycket. Han och Gladur tycks ju ha blivit riktiga lekkompisar nu i hagen, kan vara därför han gått och dragit av sig skor med jämna mellanrum också ;) I övrigt mår han bra, nu tar vi det bara lite lugnt tills svullnaden gått ner :) 
 
Valle mår bra, har inte ridit honom själv så mycket men han är ju med mig och Rico varje dag, med mamma eller pappa i sadeln :) Vi har fajtats lite med mugg på sista tiden men nu är det nästan helt bra :) 
 
 

Ledig dag

Idag är en ledig dag för mig, med andra ord har jag ingen skola idag (var i skolan i lördags) men jag kommer ändå hålla mig mer än sysselsatt. Har otroligt mycket gamla saker att ta tag i, plus massa plugg. En att-göra-lista är färdigställd, nu gäller det bara att följa den listan ;) 
 
 

Uteritt

Idag red jag, Alice och Maja ut på Rico, Valle och Bonnie. Bonnie är en ponny som står i lilla grannstallet :) 
 
Det blev en rejäl uteritt. Vi red bort till Källbrinksrakan, på hoppängen och klättrade även lite bakom stallet. Rico och jag red först hela vägen, han var tittig i början och spände sig lite, men efter lite trav och galopp slappnade han av.
   Vi red först gatorna bort till hoppängen, där var det en del snö som gjorde det lite jobbigare (och roligare) för hästarna. Vi tog först trav några varv på ett upptrampat spår i snön, i båda varven, sedan tog vi några galopper i vänstervarvet på ängen. Det gick bra först men sedan kände jag hur Rico började spåra ur lite, så jag tog en galopp själv i slutet, då gick det bättre :) Sist jag galopperade på en äng i snön var ju när han skenade varv efter varv och tillslut gled jag av i hörnet så drog han hem, men det var ju TVÅ år sedan så nu har jag ju mer kontroll över honom. Han pep (så som han brukar göra iblandI) i sista galoppfattningen, han tyckte väl att jag höll in honom för mycket. Han brukar ibland ha lite åsikter, och så var det ju så roligt att galoppera i snön också, han tyckte det kunde gått lite fortare ;)
   Sedan tog vi även galopp hela källbrinksrakan tur och retur, och klättrade sedan i backarna bakom stallet, i galopp. Blev ganska mycket galopp idag faktiskt, men det är bra, vi måste ju börja jobba igång dem nu inför våren !
   Vi var ute i 1,5-2 h. 
 
 
 
 

När man tvivlar

 
Det kommer dagar då jag undrar om jag och Rico verkligen är menade för varandra. Vissa dagar känns det som att han borde ha hamnat hos en bättre ryttare, en mer erfaren ryttare, för jag vet att han har kapaciteten att komma riktigt långt med "rätt" ryttare. Frågan jag ställer mig själv ibland, är om jag verkligen är den ryttaren ? 
 
Jag underksattar ofta mig själv, jag är rädd att sikta för högt av rädslan att inte nå dit i slutändan. Det är naturligt för oss, ryttare och alla andra människor, att tvivla på oss själva ibland. Oftast behöver man bara höra från någon utifrån att man "duger". Att man klarar det. Det får mig att se med nya ögon på mig själv, att få komplimanger och beröm från ens vänner, och från andra människor som man inte känner. Ibland behöver man bara få bekräftat utifrån att man faktiskt gör rätt, att man har gjort ett bra jobb med sin häst, eller ja, att man duger. 
 
Det är såklart viktigt att berömma sig själv mycket, men jag har märkt att komplimanger och beröm utifrån väger mer för mig. När jag är ute på träningar, tävlingar och pay and jumps, får jag ofta komplimanger om Rico. Och det betyder så mycket för mig, dessa komplimanger, för det betyder ju att jag har gjort ett bra jobb med honom. Han har utvecklats mycket sedan han kom till mig, även om vi fått mycket hjälp av tränare, så är det ju ändå jag som ridit honom regelbundet hela tiden. Jag måste börja ge mig själv lite mer cred för det arbete jag lagt ner. Och våga tro att vi är rätt för varandra. 
 
Men jag tror att alla vi överlag ger för lite komplimanger och beröm till varandra, man kanske tror att det inte skulle göra någon skillnad, men det är ju så enkelt egentligen att bara gå fram och säga något snällt. De komplimanger som väger mest för mig är de jag fått av främmande människor på träningstävlingar ocg träningar. Då har folk kommit fram och sagt något snällt, eller pratat med mina föräldrar på läktaren medan jag rider. 
 
Alla tvivlar ju på sig själv någon gång, och då krävs det bara att någon (du?) går fram och ger en komplimang. Det är inget konstigt alls och jag kan lova att det betyder mycket för den personen. Vi borde ge mer komplimanger och beröm till varandra, det är vi värda allihopa :) ! 
 
 

Tävlingar

Nu är det ju dags att skaffa ryttarlicens och hästlicens för detta året ! Planen är nog att vi kommer ta det lite lugnt framåt i hoppningen, fortsätta träna, åka på några pay and jumps och bortaträningar, se hur han är och vad som händer liksom. I dressyren däremot vill vi komma ut och tävla ganska snart, jag tror också vi är redo för det nu. Jag ser väldigt mycket fram emot dressyrträningarna som kommer i vår, det är kul att träna och utvecklas !! :) 
 
 
 

Påsträning

Apropå detta inlägget. Nu ska jag med hjälp av en bildserie försöka visa och förklara hur jag tränar Rico. Denna övningen brukar jag kalla "påsträning" då det är lättast att säga, och då jag använder oftast en påse på ett spö eller på ett tunnare kvastskaft. Det blir som en förlängd arm så man kan stå en bit ifrån hästen, och lättare kunna hänga med om hästen rör sig. Men på dessa bilder, som är från Augusti 2011 (om jag minns rätt), använde jag mig utav ett paraply för omväxlings skull. Rico lärde sig ju ganska snart att påsen inte var farlig, men kunde fortfarande reagera på annat, därför fick vi lov att variera vår "påse" lite ;) 

Framifrån är paraplyet sällan lika "farligt", Rico var här uppmärksam men inte rädd. 
 
Jag börjar alltid på ena sidan, lyfter upp paraplyet högt upp, där Rico är skygg. På denna bilden ser man att han spänner han sig, men eftersom vi tränat såpass mycket på detta så står han oftast ändå still - jag belönar honom då med att "ta bort" paraplyet (nästa bild). 
 
Här "tar jag bort" paraplyet, jag brukar sänka ner den till marken för där tycker inte Rico den är farlig. 
 
Jag kollar om han fattat vad det går ut på, jag lyfter upp paraplyet igen till samma höjd och då står han mer avslappnat än förra gången. 
 
Det är viktigt att träna båda sidorna, och när jag går över till hans vänstra sida så reagerar han direkt. 
Det är här det svåra kommer in. När han rör sig bort från paraplyet följer jag då efter honom och försöker hålla paraplyet på samma höjd och avstånd från honom trots att han rör sig. Det är viktigt så att han inte ska tro att paraplyet (det "farliga") försvinner när han flyr. 

Han kan bara röra sig i en cirkel runt mig, oftast tar han bara några skutt (men första gången vi gjorde detta sprang han varv efter varv), men poängen är att när han saktar ner och stannar så ska man vara blixtsnabb att "ta bort" paraplyet så han får sin belöning. Ganska snart trillar poletten ner och då förstår han syftet, han förstår vad vi vill. Syftet är ju såklart att han inte ska fly när han blir rädd, och om han skulle försöka fly så är inte lösningen att springa mer utan att önskvärt beteende är att stanna och lugna sig. Det kan tyckas svårt att tro att hästen kan förstå den kopplingen, men det gör de faktiskt, med hjälp av metoden/principen "tryck och eftergift" som säkert många av er känner till. Om inte, googla :) 
 
Här stannar han efter att ha sprungit ett halvt varv, då "tar jag bort" paraplyet genom att sänka det till marken. 
 
När poletten trillat ner och hästen förstår vad vi vill så kan man börja avancera övningen lite, att röra honom med paraplyet kändes som en omöjlighet i början men nu står han lugnt och stilla. Om hästen står stilla direkt så ta bort paraplyet direkt, så de förstår att de gör rätt. 
 
 
Sen här kommer några lite roligare bilder, som jag bjuder på haha :) Utnyttjade hans nyfikenhet här, haha ! 
 
 
 
 
 
 
 
Denna övningen har hjälpt OSS väldigt mycket, men det gäller verkligen att man gör rätt och inte "belönar" när hästen flyr, då belönar man ju det oönskade beteendet. Men sålänge man gör rätt så märker man ganska fort på hästen att den fattar ! :) 
 
Frågor ? Mejla [email protected] eller skicka en kommentar :). 
 
 

Förbereder

Meddelande till allmänheten, hehe, jag håller på och förbereder flera inlägg, så de kommer upp snart ! :) 

Kläder efter väder

Idag när vi skulle rida ut så var det himla kallt ute ! Och för första gången på typ hela vintern tog jag kylan på allvar och drog på mig lager på lager på lager. Thermoleggings + tjocka mjukisbyxor + funktionströja + fleece/ull tröja + tjock dunjacka + reflexfleecejackan ovanpå det ! Drog på en tomteluva ovanpå hjälmen som faktiskt täckte öronen ordentligt, och självklart hade jag dubbla ullstrumpor och varmfodrade jodhpurs ! 
   
Med andra ord hade jag verkligen bestämt mig för att INTE frysa idag. Och det gjorde jag inte heller :D Och inte var det alltför klumpigt heller :) 
 
Det blev i alla fall lite trav och galopp idag ute, fick driva på massor i galoppen så blev lite varm av det också :) 
 
 
 
 

Träna "bort" bakskygghet

Jag är inte säker på om Ricos uppsittningsproblem beror på att han är bakskygg, eller om det är tvärtom, att hans bakskygghet beror på uppsittningsproblemen. I vilket fall som helst hänger de ihop med varandra, och i vilket fall som helst är Rico en bakskygg pålle, som behöver massa extra träning. 
 
Jag har hört från flera håll att man inte kan träna bort bakskyggheten helt, men jag har fått kvitto och bevis på att det ändå går att trubba av. Det handlar främst om att avdramatisera, och att även trubba av  flyktbeteendet eftersom det är flykten i sig som kan göra bakskyggheten farlig för hästen och ryttaren. 
 
Jag tränar Rico på flera olika sätt från marken och i sadeln, och det gör jag mest pga uppsittningen men även för ridningen i sig. Han kan tex bli rädd om man kommer i obalans i sadeln, tappar en stigbygel eller blir hoppad lite ur sadeln över ett hinder, och det tror jag hänger mycket ihop med själva bakskyggheten och även flyktbeteendet. 
 
"Påsträning" som jag kallar det, trubbar av både bakskyggheten och flyktbeteendet sålänge man gör rätt. Principen är enkel men själva utförandet kan vara lite svårt i början, det är viktigt att "belöna" i rätt ögonblick så man inte belönar ett felaktigt beteende. Det handlar om tryck och eftergift. Den här sortens träning gör jag nästan varje dag jag är i stallet och ska rida. Nu när vi jobbat med det såpass länge så tar det bara 5-10 minuter max, men i början måste man ha tålamod och gott om tid på sig om man ska göra det ordentligt. 
 
 "Pallträning", avdramatiserar bakskyggheten lite. Jag brukar stå på en pall, oftast vid sadelläget för det är där det behövs mest för Ricos del, brukar luta mig lite över ryggen på honom, klia honom på ryggen och vid manken för att lugna honom och stiga upp och ner för pallen rytmiskt. Ibland brukar jag också stå på en pall när jag borstar och pysslar med honom, för att han ska få chans att slappna av när jag är där uppe. 
 
Sedan, rent allmänt, är jag lite extra flaxig när jag slänger på täcken osv osv, och jag försöker succesivt göra fler saker själv uppe på honom, som att spänna sadelgjorden, ändra läder osv osv. Och det gör jag för att han ska bli van vid att saker händer uppepå ryggen på honom. Man får helt enkelt börja med små små saker, som att byta spöhand, rätta till hjälmen (för två år sedan kunde jag inte rätta till hjälmen utan att han blev skraj), och spänna sadelgjorden själv när någon håller i osv osv. Det är viktigt att gå långsamt framåt, och det är viktigt att ha tålamod och belöna både sig själv och hästen när man gjort framsteg. 
 
 
 
Bilden är tagen precis när jag suttit upp på vår hopptävlingsdebut. Han var spänd som en stålfjäder men tack vare vår träning så stod han ändå stilla (dock på helspänn) när jag satt upp, och jag kunde då vackert gå in på tävlingsbanan och vägra ut mig på första och andra hindret ;) Han skötte sig så sjukt bra tills vi kom in på tävlingsbanan, framridningen och framhoppningen var han kanonfin så jag var absolut jättenöjd ändå !! :) 
 

 
 
 
 

Tömkörning

 
Tömkörningen har faktiskt stärkt Rico himla mycket ! Tyvärr är jag själv inte så himla skicklig på det, det var länge sedan jag gjorde det alls, och då tror jag inte det gick sådär jättebra heller haha. Men min mamma tömkör Rico ibland och då brukar han bli väldigt fin ! 
 
Den allra största förändringen i ridningen med just Rico, kände jag efter sommaren 2011. Pga uppsittningsproblemen kunde vi ju inte rida Rico på hela sommaren. Men vi ville inte att han skulle tappa muskler och kondition, eller för den delen bli knäpp av överskottsenergi, så vi lade upp hans träning så att han hölls igång hela sommaren. 
 
Varannan dag tömkörde vi honom i ridhuset, och varannan dag gick vi promenad ute med honom. På så sätt fick han hela tiden hålla igång och få en hyfsat varierad träning trots att vi inte kunde rida honom. Utöver det tränade vi honom även uppsittningsträning och trubbade av bakskyggheten två gånger per dag. Morgon och kväll. 
 
När vi tömkörde Rico jobbade vi ganska mycket i galopp, han fick gå mycket mer samlat än han gjort tidigare när vi ridit honom, och jag måste säga att det stärkte hans bakdel något otroligt. Det var galoppen jag märkte störst skillnad på, efter sommaren då vi började rida igen. Han hade fått en heelt annan kvalité i galoppen, med massa tryck i ! Och han orkade gå kvar i den galoppen också, hoppa hela banor i den galoppen. Han var verkligen kanonfin på de där första hoppträningarna efter sommaren. Jag trodde att vi skulle få börja om allting efter ett sådant långt riduppehåll, men istället hade vi fått en rejäl skjuts framåt. Och det kan jag tacka tömkörningen för. 

Som tidigare nämt så är jag inte sådär himla bra på att tömköra själv, eftersom jag gör det så sällan, men jag tycker det är ett ganska intressant sätt att träna hästen. Man får liksom chansen att se hur hästen jobbar, vilket jag sällan får då det oftast är jag själv som rider honom. Sedan, om man blir riktigt bra på att tömköra så finns det ju massvis med ridövningar som funkar lika bra från marken. Jag jobbade mest med upphöjda bommar, skänkelvikningar och varierade mellan rakt spår och volter när jag tömkörde själv.
 
Jag tycker själv att det är väldigt svårt att tömköra, men när jag hittade knapparna lite så var det faktiskt riktigt roligt också ! :) 
 
 
 

HIttade denna gamla bilden

 
Haha, sådant här sysselsatte jag mig med på dagarna, på den sommaren som vi inte kunde rida Rico ! Minns att jag var helt tokig i det gröna scapaschabraket, matchat med grönt blingpannband. Och nu har jag ju hela den outfiten, och använder den inte så ofta ändå hehe ;) 
 
 

Upp och ner

 
 
Självklart ska man inte tänka så, men när det går såhär bra under en längre tid med Rico, så undrar jag lite - när ska det vända ? När kommer egentligen nästa bakslag ? När ska vi få börja om och rida in honom igen, nästa gång ? 
 
 
Idag fick Rico sin tappsko påslagen så nu kommer vi rida på helt som vanligt igen ! Det märktes faktiskt på honom att skon var på idag, han hade en kalasfin bjudning och var allmänt taggad/pepp. När man rider ut med honolm är det skönt att känna så, att man liksom har honom "framför sig" lite mer. När vi rider med Valle så får ju oftast Rico gå först, för Valle är nog faktiskt ännu fegare på så vis hehe. Med Rico har vi ju ridit ut själva mycket mer och då är han lite mer van vid att gå först, så den som rider honom får offra sig. 
   Tyvärr blir han ju lite spänd och tittig när han går först. Men han blir bättre och bättre, övning ger ju färdighet ! 
 
En sak jag märkt när Rico blir rädd/tittig, är att han "duckar" lite. Tex om någon plötsligt smäller i en bildörr, så slänger han sig liksom ner på marken, duckar haha. Tror att vår träning (påsträning mm) har lönat sig lite där med, istället för att hoppa framåt/åt sidan när han blir rädd så brukar han oftast bara rycka till eller "ducka" :) Jättesvårt att förklara, men jag kallar det ducka haha :) Lite liknande som på bilden, men det känns nog mer än det syns kan jag tänka mig ! 
 
 

Inställningen viktig

 
Något som jag tycker underskattas lite i ryttarens träning, är det mentala. Jag tränar ganska mycket utöver själva ridningen, konditionsträning och lite styrka (ridmusklerna), men jag jobbar också ganska mycket med den mentala träningen. Att ha en god inställning och peppa sig själv. Inte bara i ridningen utan även i vardagen. 
 
Jag försöker peppa mig själv, försöker hitta det positiva som kommer i allt negativt osv osv. 
 
Särskilt med Rico är inställningen viktig. Han kan ju vara lite speciell :) Så jag vet att jag som hans ryttare måste vara i en bra sinnesstämning med honom. Särskilt när jag ska rida/sitta upp. Jag måste ha tålamod och behålla lugnet om han skulle krångla en dag, för det händer ibland att han gör det. Men jag är ju människa, och även jag har dåliga dagar. Vissa dagar känner jag att det bara "fattas" att han ska börja krångla vid uppsittningen, för att jag ska bryta ihop helt. 
   I första hand undviker jag att ha sådana dåliga dagar ;) Men det händer ju ibland, man kan ju inte alltid vara på gott humör, och om jag  verkligen mår dåligt någon dag och känner att "stubinen" är kort så undviker jag att rida Rico just den dagen.
 
För att få en bättre inställning så umgås jag helst med folk som gör mig på gott humör. Jag undviker de som är negativa för det smittar bara av sig på mig. 
   Jag har också flera peppande citat sparade i mobilen, så om jag känner mig lite nere eller bara allmänt omotiverad någon dag så brukar jag läsa igenom de citaten, och jag tycker faktiskt det hjälper mycket ! 
   Och, för varje negativ sak som dyker upp i vardagen, tänker jag på något som är positivt. Jag försöker att inte lägga alltför mycket vikt vid det som är negativt utan jag försöker istället fokusera på vad som är bra. 
 
Till exempel, Rico har ju tappat en framsko. Det är inte bra alls. Men det är ju bra att han inte är öm eller är halt, och det är också bra att det är såpass bra snö ute nu så man kan rida honom "som vanligt" (lite lugnt dock) tills hovslagaren kan komma. Han behöver alltså inte stå/vila flera dagar i rad. 
 
Extra viktigt tycker jag är att försöka vara positiv och tänka framåt de dagar då tex uppsittningen krånglar eller om det är något annat i vardagen som går snett. 
 
"When life gives you a hundred reasons to cry 
Show life that you have a thousand reasons to smile."  

Yes Im back

Uppdateringen har verkligen verkligen legat nere den senaste veckan, men ska testa nu att köra på som vanligt, så som bloggen var innan ! (kanske så småningom ännu bättre?) 
 
Idag var det riktigt kallt ute, när vi var och red hästarna så var det hela -18 grader, men under dagen/kvällen varierade det lite mellan 15 och 20 typ. Rico har gått och dragit av sig en framsko igen så han har fått ta det lite lugnt dessa senaste dagarna, igår gick vi promenad med båda två och idag skrittade vi en kort runda med lite trav också. Det är ju ändå såpass mjukt ute nu att det går helt okej att trava osv med en barfota fot. Han har kunnat bli lite öm när han går barfota men vi har inte märkt av något denna gången. 
 
Nu på kvällen blev det strömavbrott i stallet, vi är ofta ganska väl förberedda på sådant och drar på oss pannlampor och jobbar på som vanligt tills vi löst det, men måste säga att det var lite krångligt att hålla på och ta in massa hästar i kolmörker. Några av hästarna tyckte ju pannlamporna var lite konstiga också. Det löste sig i alla fall på kvällen och det var ju tur det, annars hade vi inte kunnat fylla vattenhinkarna till våra pållar. Kranen funkar ju inte när det är strömavbrott. 
 
 
 

Blogghelg

Vill Inte skriva ikväll för jag är helt såsig i huvudet, sååå trött !
Men kommer uppdatera ikapp nu i helgen, har ju hänt en del i hästvardagen denna veckan ;)


Hästarna - 14/1

Idag åkte jag och pappa dit bara och fixade med dem, hade kvällsfodring så var där sent. Rico är en väldigt tålmodig häst men han visste att höet redan låg inne i boxen och klockan var mycket så han hade väldigt svårt att stå still där mot slutet, men innan han började trampa runt för mycket hann jag faktiskt klippa till manen bakom/mellan öronen (alltså där nackstycket ligger emot) och ryktade lite. 
 
Smörjde även sadeln när jag var klar, sådant behövs ibland ! ;) 
 
 
 
 

Hästarna - 13/1

Idag hade jag en stallfri dag, inledde dagen med en promenad med vovven, och åkte sedan och motionssimmade med en kompis, och pluggade några timmar efter det. Mamma och pappa tog hand om hästarna, och red tror jag. 
 
 

Hästarna - 12/1

Jag red Rico och mamma red Valle, blev en längre uteritt. Vi red bort till källbrinksrakan och travade där, och tog sedan lite galopp i uppförsbackar. Rico blev väldigt avspänd i alla gångarter tillslut :) Fick driva på honom lite i uppförsbackarna men i övrigt hade han bra bjudning framåt. 
 
 

Sherlock Holmes

(benedict cumberbatch) 
För liknande bilder + mer bilder på Rico och Valle, följ mig gärna på instagram - Anderssonmadde :) 

Hästarna - 11/1

Jag och pappa red ut på Rico och Valle, var lagom med snö på de flesta av gatorna, i alla fall smågatorna som inte var sönderkörda/plogade. Vi skrittade och travade mest men tog också två galopper i uppförsbacke. 
 
Rico var lite tittig och spänd i början men det släppte mot slutet och han slappnade av ! 
 
 

Hästarna - 10/1

Jag red Valle och mamma red Rico, vi red lite som i tisdags. På gatorna och på ridstigen bakom stallet. Har kommit ett snölager nu på gatorna så vi kunde trava på flera ställen, och vi klättrade också lite i skritt och trav :) 
 
 

Hästarna 9/1

Mamma och Pappa åkte till stallet och de skulle lastträna Valle och gå promenad efterråt typ. 

Hästarna - 8/1

Jag red Rico och mamma red Valle. Vi red ut på gatorna och på ridstigen bakom stallet. Vi travade där det gick men plogbilarna hade tagit lite för mycket på vissa ställen så det var hårt/halt/asfalt på vissa ställen. Men vi travade mkt fram och tillbaka på vägarna där det var fint, så de fick röra på sig ändå ! Rico var superduktig vid uppsittningen, har verkligen blivit bättre nuförtiden på den fronten. Han stod bara helt lugnt och stilla och uppsittningsproceduren tog säkert mindre än en minut ! Hoppas det håller i sig nu !! :D 
 
 

Stallplatsletande

Det är så sjukt svårt att hitta en bra stallplats i Stockholm. Det finns massa bra stall och anläggningar såklart, men alltid är det något som är fel. Det är alltid något som inte känns bra, eller något som inte funkar för oss. En annan sak som försvårar det hela är att vi söker 2 boxplatser, och det brukar ju vara tillräckligt svårt att hitta 1. 
 
 
Eftersom två hästar blir dubbelt så dyrt kan vi inte betala flera flera tusen ber box, det funkar inte. Därför är priset viktigt. Hagar och ridmöjligheter, hagarna behöver inte vara överdrivet stora (vi har inte skyhöga krav) men det måste vara bra hagar, alltså små grus rasthagar (rutor) funkar inte för oss. Ridvägarna ska vara bättre än Enlidens (här är de verkligen inte bra så inte så höga krav där heller egentligen :P) och tillgång till något ridhus eller ridbana. Detta mest pga Rico, för att vi inte ska ge uppsittningsproblemen/bakskyggheten att komma och spöka igen. Rico måååste kunna röra på sig ordentligt i hagen och när man rider. 
Rutinerna, och människorna i stallet är också viktigt, trevlig stämning och trevliga människor, det ska ju vara roligt och kännas bra att åka till stallet. 
Tyvärr är det så att de flesta stallen vi hittat som är bra, passar oss och inte kostar skjortan, ligger för långt bort från oss. 30-40 minuter med bil enkel resa blir totalt mer än en timme extra i bilen per dag. 


 
 
 

Nytt träns

Häromdagen fyndade vi ett nytt träns till Rico Hööks rea ! Var egentligen ute efter ett brunt pullarträns då det är det jag tycker han passar bäst i, vill ha ett utan bling osv på nosgrimman så den passar till olika pannband :) Men hittade inget, fick bli ett brunt aachenträns istället. Riktigt snyggt. Bytte dock ut pannbandet då jag hellre hade det gröna som jag tycker passar bättre på honom :) Dessutom vill jag att det ska komma till användning ! 
 
Pga dålig belysning fick jag ingen bra bild på Rico i hans nya fina träns + pannband, får visa produktbilder istället .. :) 
 
 
 
Och det gröna pannbandet köpte jag i globen 2012, som nu sitter på det tränset ! 
Hittade ingen bra bild på bara det gröna, men ni ser ju ändå, bakom de andra blingpannbanden på bilden :) 
 

Detta jullovet

Efter helgen börjar jag i skolan igen. Några börjar senare i veckan men min skola vill tydligen sätta igång så tidigt som möjligt - måndag morgon it is ! 
 
Med facit i hand har jag inte gjort ens hälften av alla saker jag tänkt göra nu på lovet. Mycket med bloggen har skjutits på och ännu är inte ny header och design klar, och ni som kommer som nya läsare kommer nog inte förstå att bloggen egentligen handlar om två pållar, inte bara en. Vill göra en "info om valle"-bildlänk i menyn, under Ricos, för det finns lite att berätta om honom också för nya läsare. 
 
Nåväl, ska försöka börja blogga lite mer nu. Detta har jag sagt hundra gånger snart men denna gången menar jag det verkligen, för blogga är riktigt roligt när man gör det ordentligt varje dag :) 
 
 
 

Hästarna - 5/1

Häromdagen hade Rico dragit av sig en framsko i hagen, allt grus på vägen från hagen gjorde jätteont i hoven på honom, han blir lätt ömfotad när han går barfota. Han kan också bli lite öm efter skoning ibland. 
 
Rico fick vila från ridning tills hovslagaren kunde komma (igår, fredag). 
 
Idag (lördag) red jag och mamma ut. Mamma red Rico och jag red Valle. Vi red på gatorna, en kort kort bit på ängarna men hästarna fick nåt fnatt för Rico såg/kände av något långt borta på kullen, och han stod och blåste och spände sig. Smittade av sig lite på Valle också, men de båda lugnade sig fort när vi hade ridit därifrån. 
Sedan red vi lite i skogen bakom stallet också, men det är inte så jättekul att rida där nu när det är snö och is bara. 
 
 

Till stallet nu

Lovet och livet rullar på, inte många dagar kvar nu av lovet och på ett sätt kommer det bli rätt skönt att återgå till de vanliga vardagsrutinerna ;) Igår och idag var det filmmaraton med två gamla vänner, vi satt inne och kollade 14h film i sträck, sov 8h ganska exakt, och sedan några timmar till film. Har varit och kollat på stall nu på eftermiddagen, börjar bli dags att leta lite mer seriöst nu. Det är väl lite drygt ett år kvar tills Enliden ska rivas :(

Nu sitter jag i bilen påväg till stallet med pappa och vi ska rida (ut?) och sedan hem byta om duscha och vidare till ännu en filmkväll med andra gamla vänner.

Blir mkt film och godis nu dessa dagar, men från och med skolan börjar sen så tänkte jag börja äta nyttigt och träna lite, ut och springa i första hand. Få upp konditionen lite inför vårens kommande träningar med Rico och Valle ;)


RSS 2.0