Rico - 13/8

Vill bara säga först att Rico är världens bästa duktigaste häst och jag är jättestolt över honom :) Inte för att det har så mycket med det här att göra men ville bara få det sagt, jag är SJUKT stolt över honom och de framsteg vi gjort tillsammans. Vi har en framtid tillsammans. Den framtiden ser ljus ut. Det känner jag redan nu !

Tog en annan slags påse idag och tränade honom på den :) Samma princip som igår när Eva kom, tanken är att vi ska få fram budskapet till honom att när något är läskigt vill vi att han ska stå stilla ;)

För i början av gårdagens "påse-pass" var hans enda tanke att fly därifrån snabbt som attan (xD), han gjorde först och tänkte sen ungefär. Men Eva bara följde efter honom med påsen på samma avstånd tills han stannade - då tog hon bort det läskiga som belöning. Då förstår han att det läskiga försvinner inte förrän han står stilla. Idag när han tyckte påsen var läskig reagerade han - han tittade och spände sig, lutade sig lite ifrån - behärkade sig och stod stilla sen. 

Han var i alla fall sjukt duktig och jag är jättestolt :) 


Efter påseträningen (man kan kalla det miljöträning på sätt och vis - nästan :P) gjorde jag och mamma varsin superkort uppsittningsträning. Mamma gjorde 2ggr på varje sida och jag gjorde 3ggr på varje sida. Kom högre upp än någonsin och han stod stilla och bara flyttade något steg en gång när jag råkade tappa balansen och blev tvungen att grabba tag någonstans på sadeln xD Det tyckte han lät konstigt så det var såklart livsfarligt :) Men där märkte man att påseträningen faktiskt HJÄLPER oss i uppsittningen ! Han förstår att om han blir rädd får han såklart reagera men inte fly utan stå stilla. Han ska veta att inget vi gör med honom behöver han vara rädd för.

Superbra känsla ! Tänk bara hur det kommer bli efter ett par veckor till, om vi fortsätter med det här !

Blev en hel novell av det här inlägget xD Bjuder på en ovisad bild som "förlåt" för det ;) Oredigerad och inte beskuren :)

Som ni kanske ser på bilden (jag tror jag nämt det förut också !) så är pannbandet från Glen Gordon äntligen limmat ! Halva guldhjärt"kedjan" hade trillat av och hängde nästan ner i ögonen på han ! :S Den började lossna första gången jag använde den . . . Sen blev det bara värre och värre !
Trackback
RSS 2.0