När man vill att tiden ska gå fort så går den långsamt, och när man vill att den ska gå långsamt kan den minsann gå ruskigt fort. Det är något som många av er nog känner igen.

Dagarna bokstavligt talat flyger förbi, snabbt snabbt snabbt som när man bläddrar i almanackan.

Nu är en sån tid då jag bara vill pausa och leva i nuet. Jag längtar inte efter något speciellt heller, vill bara att tiden ska gå lite lite långsammare. Visst, skönt med sommarlovet - det längtar väl alla till ? Men i slutet av nian är det en helt annan sak, man slutar ju skolan (helt) och skiljs åt från sina kompisar osv osv. Jag bor ju längre bort från skolan än alla andra i klassen (i princip alla bor i alla fall i samma ort, och jag bor i en annan kommun) och kommer därför ha svårare att hålla kontakten. Det senaste året har jag lärt känna så många fina människor och jag vill inte lämna dem :(
   Dessutom vet jag att sommarlovet kommer gå äckligt fort, och sen sitter man i skolbänken igen i en helt ny skola och ska lära känna nya människor. Jag är en sån person som har haft rätt svårt att prata med nya människor och så, det har blivit bättre de senaste åren men ändå - läskigt !

Och Rico, han är nästintill perfekt nu. Så fort vi börjar hoppträna igen med bra resultat så är jag 100% nöjd. Då känner jag att jag bara vill stanna tiden och bara vara.

Usch vad tiden går fort ... jag vill bara vara 15½ lite längre ! Snälla ?