Rico - 11/11

Idag var det pay and jump på Farsta, vi hoppade två klasser, 50cm och 70cm. 
 
50cm: 
Vi tog lite fel på klockan så det blev lite tajt med tid på framridningen/framhoppningen. Jag hann ta skritt, trav och galopp i båda varven och hoppa krysset en gång. Inget mer hann vi, men eftersom hindrena bara var 50cm första rundan så "gjorde det inget". Självklart ska man alltid värma upp hästen ordentligt men eftersom hindrena var så små så var det inte hela världen att vi tex inte hann hoppa fram. Själva banan var ju i princip som en framhoppning i sig. 
   I denna klassen kändes han KALASBRA i alla fall, jag tog det lite försiktigt emellan hindrena och saktade av ett par gånger för att fatta ny galopp, ha honom i balans osv osv. Han hade en superduperfin galopp som hade blivit ännu bättre om jag hade jobbat honom i den och satt lite mer tryck i, men det var ju inte jätteviktigt när hindrena var så låga. Vi skulle bara över helt enkelt. 
   I alla fall så blev vi felfria, om man inte skulle räkna på de volter jag gjorde mellan vissa hinder. Men inga rivningar eller vägringar, han tvekade inte ens !! 
 
70cm: 
Vi fick vänta rätt länge mellan de två starterna, och eftersom Rico hade blivit lite skraj när jag satt upp innan 50klassen (dock hejdade han sig och tänkte efter, så han drog inte iväg, han bara spände till) så ville jag inte sitta av emellan klasserna. Då kunde jag ju inte vara säker på att jag skulle komma upp den andra gången ;) 
   Höll igång honom på utebanan (framridningsbanan), skrittade 5 minuter, travade några varv, tog lite galopp, gjorde lite skänkelvikningar, volter osv osv. Bara för att vi skulle hålla oss varma. 
   Hoppade fram nån gång på krysset och två-tre gånger på räcket (varav en-två gånger blev det kråkhopp). Sedan ropades vi in på banan. 
   Han kändes inte lika klockren i denna klassen, han var lite spändare emellan hindrena, fick lite humör och egna åsikter emellanåt men inget som syntes så mycket tror jag. Pga detta så gjorde jag mycket volter, avsaktningar och lugnade ner honom mellan hindrena. Eftersom det faktiskt var en träningstävling så tog jag det säkra före det osäkra och tog ett hinder i taget. Var nära på att tappa stigbygeln ett par gånger, och att göra det är ju rena rama dödsdomen då han blir så himla skraj och drar iväg. Han började stanna lite på några hinder på banan. Men jag tog det lugnt hela vägen. Lite för lugnt, jag tog för lång tid på mig på banan så jag valde att bara hoppa hinder nr 2 igen, eftersom han redan kommit över det och det kändes som ett bra avslut. 

 
Tyvärr var det den andra klassen som pappa filmade, inte den första. Men jag ska försöka stryka ett streck över 70cm klassen och vara glad över 50cm klassen. Där hade vi en otroligt fin känsla och hans bakskygghet i galoppen var som bortglömt. 
 
Man märkte också på Rico att han verkligen verkligen tyckte om underlaget på tävlingsbanan ! Så det ska Farsta få lite extra cred för, + att de var såpass tålmodiga när jag var på banan, eftersom de inte vet hur Rico är så måste de nog ha undrat varför jag gjorde som jag gjorde ;) Men allt jag gör när jag rider Rico finns en bakgrund och en tanke bakom. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0