Börjar verkligen tröttna nu på vintern och för att välkomna våren slänger jag in lite gamla somriga varma bilder på mig och Rico (vi har ju inte haft Valle en sommar/vår ännu så har inga gamla bilder på honom). 

 

 

Jag har hela tiden vetat att Enliden inte kommer finnas kvar för alltid. Det byggs nya hus åt höger och vänster, och området går från att vara "lite på landet" till en riktig tätort. Skola ska byggas där stallet står nu, hagarna kommer sakta men säkert bli mindre och ridvägarna har redan börjat asfalteras och de försvinner med tiden. Redan när vi flyttade dit för två och ett halvt år sedan så pratades det om att kommunen ville riva stallet och bygga skolor osv osv, men det har alltid känts så långt borta. 
   Planen var först att försöka hålla sig kvar på Enliden tills sommaren, sommarflytta till Örebro enligt tradition, och flytta till ett nytt ställe efter sommaren. Men det är tillräckligt svårt att hitta EN passande boxplats till en häst i stockholm, och så plötsligt dök det upp TVÅ boxplatser. 
   Jag hade verkligen sett fram emot våren på Enliden för just på våren är det himla mysigt där. När hoppträningarna drar igång på volten på tisdagskvällarna, när man rider bort till gömmaren och badar och börjar beta hästarna för hand inför sommarbetet. 

 

Men snart flyttar vi därifrån, och jag inser att den sista våren på Enliden kan ha varit redan förra året. Förhoppningsvis kommer det bli ännu bättre på nya stallet, med bättre ridvägar, bra hagar, ridhus, ridbana och faktiskt bra kommunikationer med buss och pendel. Det kommer dock kännas konstigt att ha häst någon annanstans, för jag har ju haft häst(arna) på Enliden hela min hästägartid. Om man bortser från somrarna i Örebro. Alla mina minnen med Rico är på Enliden så självklart kommer det kännas konstigt att lämna allt det där bakom mig. 
   När jag kollar på vissa bilder från 2010, 2011, 2012 så känner jag bara för att dra tillbaka klockan. Då var det verkligen underbart roligt att ha häst. Varje dag jag kom till stallet påmindes jag om vilken underbar häst jag faktiskt har. Rico var alltid så positiv, det var det som kännetecknade honom. Det var det som var typiskt för honom. Det var det han var "känd" för. Inte att han var bakskygg eller svår att sitta upp på. 

 

Denna vintern har varit seg och lång och svår. Aldrig hade jag tidigare tvivlat på att jag brinner för hästar och aldrig hade jag tvivlat på att jag skulle vara "rätt" ryttare för Rico. 

 

Men jag ska försöka ta nya tag när vi flyttar. Om ungefär en månad flyttar vi till nya stället och jag håller verkligen alla mina tummar och tår för att det ska bli bra. Jag får väl kanske räkna med att uppsittningsproblemen kan komma tillbaka i och med flytten. Men det blir nog bra i slutändan. 

 

 

 

 

Och så är det (äntligen) sportlov ! :) Tiden har gått rasande fort. 

 

Denna helgens söndagslektioner hade blivit flyttade till lördagen, så det blev lite dressyr/markarbete (så gott det gick på underlaget) i lördags. Mamma och pappa red igår och idag ska nog jag till stallet och fixa och rida. Får hoppas att det fina vädret håller i sig ! 

 

Igår morse satte jag klockan tidigt för jag och mamma skulle åka och vara faddrar till två som ska flytta in i stallet snart. De skulle då få vara med på en morgonfodring med oss :) Mamma hade fullt sjå att svara på alla frågor och visa de runt osv, så jag fick göra det mesta grovjobbet, fodra, byta täcken mm ;) Utsläppet hjälptes vi alla åt med eftersom vi var så många. Hann också göra all mat till våra hästar + påbörjade mockning av Valles box. 

 

Igår blev en enkel uteritt i skogen bakom stallet och på gatorna en sväng.

Idag var det Thereselektion. Mamma red Valle och jag red Rico.
Rico var inte helt med idag, han hade mer koncentrationssvårigheter än vanligt och tittade överallt, spände sig och hade sig. Det var inte så kul när han var som värst i början när vi travade fram. Men som en tröst blev han mycket bättre mot slutet och han blev himla fin i både vänster och höger galopp :D ! Högergaloppen har ju varit massa problem med hemma sedan han skenade och jag flög av i höstas. Det är just högergaloppen som han kan vara spänd i. Han började skrämma sig själv lite idag i galoppen, och det är i princip bara när han spänner upp sig sådär som jag lätt tappar taget om stigbyglarna, vilket kan leda till att han blir väldigt rädd .. Men jag bara saktade av och fattade ny galopp igen och då var han lugn igen. Vet inte vad han får de där rycken ifrån ibland.

 

 

Idag blev jag positivt överraskad av Rico, han skötte sig verkligen super från uppsittning till avsittning ! Och så är han ju så himla himla positiv också, och det smittade av sig på mig :D Det är ju trist hur jag underskattar Ponnyn, han är ju en riktig guldstjärna på alla sätt och vis :D

 

Vi skrittade i alla fall ut en sväng på gatorna och ängarna, sedan upp och trava på volten en stund. Övade på halter och lite övergångar både på uteritten och på volten. Han var så duktig så :)

 

I över två år har jag haft häst(ar), och under dessa två-snart-tre-år har vi stött på massor av motgångar och problem. Det har verkligen gått upp och ner hela tiden, och trots det har jag aldrig aldrig aldrig tappat modet och jag har aldrig ens funderat på att ge upp. Jag har brunnit för att fortsätta, träna och kämpa och traggla vidare med allt från bakskygghet vid både uppsittning och ridning, till avståndsbedömning i hoppning, vägringar mm. Inte förrän nu denna vintern (12/13) har jag tappat lusten att åka iväg till stallet och rida. Aldrig förut hade det känts så jobbigt, svårt och ovärt.
   Och inte gör denna årstiden saken bättre, den lilla extra dosen pepp jag skulle behövt i sådana tider regnade/snöade/blåste bort i vintervädret. Men, om jag någonsin i mitt liv skulle ge upp hästar och ridning - så ska det bestämt inte vara på vintern. Faktum är att nästan allting är svårare på vintern, på hästägarfronten. Men aldrig hittills har jag ens funderat på att ge upp, och en gnutta motgångar nu ska inte få mig att göra det. Jag tänker släpa mig till stallet varje dag, och fortsätta kämpa. Jag ska INTE ge upp nu. Vi klarar oss till våren, liksom.

Och denna bloggen har jag drivit aktivt sedan Oktober 2010. Det är ganska lång tid, och jag har nog aldrig haft någon bloggpaus eller funderat på att sluta blogga. Inte ens de perioder då jag fick 0 respons från läsarna, när statisitiken slog i backen och när jag hade tonvis med läxor och nationella prov och annan stress runtomrking. Inte ens då. Aldrig har jag tappat motivationen att blogga. Vissa dagar har gått segare än andra pga brist på inspiration eller tid, men aldrig någonsin har jag dragit mig för att starta upp datorn och publicera ett par inlägg här. Att fixa med, designa, och uppdatera bloggen har sedan Oktober 2010 varit en stor del av min vardag. Jag har under hela tiden, genom bloggandet, peppat mig själv och andra även i de svåraste tiderna. Bloggandet har faktiskt gjort ridningen och hästägandet mycket roligare.
   Inte kan jag heller skylla på gymnasiet, för så mycket plugg har det inte varit. Jag har helt enkelt inte alltid lust, tid eller ork att gå in på datorn överhuvudtaget.
   Det är fantastiskt hur mycket tid och energi jag lagt på denna bloggen. Att bygga upp den, designa, kategorisera, fota, skriva, marknadsföra och uppdatera osv osv. Bloggen finns till och med numera på facebook. 
   I hela mitt liv har jag älskat att skriva, det är något jag alltid varit "bra" på och verkligen brunnit för. Skrivandet har alltid varit en stor del av mig och det vill jag att det ska fortsätta vara. Jag har nu tänkt att ge bloggandet en till chans, en sista gång ska jag verkligen försöka och jag tror att det kommer bli väldigt bra. Det krävs bara att jag faktiskt sätter mig ner varje dag och GÖR det.

 

 

Sedan vill jag också be om ursäkt lite för att jag helt lämnade bloggens läsare i "sticket". Det är mycket runtomkring som tar energi från mig, men jag tror allt är på bättrinsvägen och ska verkligen ge allt nu. Det är dags nu för mig att lägga i en sista växel och försöka, för min egen skull och för er läsare. Några av er har följt mig från starten, när bloggen var 400px bred och inläggen bestod av ett par meningar med små allmänna stavfel + kassa mobilbilder. Mycket har förändrats.

 

 

Nu tar vi ricos.blogg.se till en ny nivå !

Idag red jag Rico på kvällen. Det snöade och blåste men var ganska varmt, typ nollgradigt. Uppsittningen tog lång tid idag, han höll på att backa och ha sig och det var mycket störningsmoment runtomkring för stallmötet skulle precis börja och det kom massa bilar och ännu mer folk som sprang in och ut genom dörrarna, gick bakom och framför hela tiden osv osv. Men upp kom jag i alla fall, även om det tog sin lilla tid. 

 

Blev ett litet skritt-trav-pass på volten. Tyckte han jobbade på rätt bra, fick lite idétorka där nånstans i mitten av passet men övade lite ridvägar ur diverse dressyrprogram, och tempoväxlingar, övergångar. Gjorde några halter men märkte snart att dessa kommer behöva tränas mer på nu i vår. Han stannar direkt när jag ber honom, men står gärna och trampar på stället och ställer sig på snedden. I övrigt tycker jag han var väldigt fin idag, särskilt med tanke på vädret, han var ganska avslappnad ändå. Mycket framåtbjudning. 

 

Det är dagar som dessa som det är himla mysigt att rida i tjocka mjukisbyxor och varma jodpuhrs. Lite klumpigt kanske men det är ju vinter så det fick jag tåla :) 

 

 

 

Idag kände jag verkligen lukten av vår ! Solen sken och det blåste lite ljummet, fåglarna kvittrade osv osv. Det är dagar som dessa det verkligen känns värt det att ha häst ! Nu har vi hela våren och sommaren framför fötterna och gud så kul det kommer bli !! :D 

   

Denna vintern har varit svårare och jobbigare än de tidigare hästägarvintrarna vi haft. Under hela perioder tappade jag helt motivationen och jag verkligen släpade mig själv till stallet. Det var verkligen inte roligt där ett tag. Dock måste jag säga att det har varit en ganska bra vinter hittills. Inte alls alltför mycket istider då man måste skritta dag in och dag ut, utan vi har faktiskt kunnat ta både trav och galopp på ängarna och på vägarna. Får hoppas att den sista isen som är kvar nu töar bort så man kan rida igen ;)