Är så tacksam !
Är jättetacksam för kommentarerna jag fått, det är skönt (men ändå synd) att vissa känner igen sig i det jag säger, det jag känner.
Är jättetacksam för att det finns dom som bryr sig, dom som förstår vilken mardröm jag befinner mig i.
För tänk er att ha en häst, sin egen häst, man inte kan rida på. Det är hemskt.
Men vi fortsätter försöka, önskar av hela mitt hjärta att detta bara skulle gå över och allt skulle bli som vanligt !
Men är det kanske för mycket att önska ?
Är jättetacksam för att det finns dom som bryr sig, dom som förstår vilken mardröm jag befinner mig i.
För tänk er att ha en häst, sin egen häst, man inte kan rida på. Det är hemskt.
Men vi fortsätter försöka, önskar av hela mitt hjärta att detta bara skulle gå över och allt skulle bli som vanligt !
Men är det kanske för mycket att önska ?
Mardröm
Känns fortfarande som en mardröm att bara vakna upp ur, men detta är verklighet. Känns hemskt att vakna varje morgon och tro att allt var som vanligt, att man kanske kan rida bort på andra sidan järnvägen och ta en lång skön galopp. Men innerst inne vet jag att det inte kommer hända, om jag inte hade tänkt springa iväg själv och galoppera utan häst . . . :O
Hemskt att man sedan inser att det man drömde inatt endast var en dröm. I drömmen satt jag upp helt själv. Jag skulle tävla, på en anläggning som kändes som hemmaplan. Ingen nervositet. Allting gick som jag hade tänkt. Han stod snällt som ett lamm när jag satt upp. Och vi red iväg mot framhoppningsbanan . . . Dock hann jag vakna innan jag fick veta hur det gick, men det var ju ändå bara en dröm så det spelar ingen roll.
Bara en dröm.
Men jag ville inte vakna
för det var en underbart vacker dröm.
Hemskt att man sedan inser att det man drömde inatt endast var en dröm. I drömmen satt jag upp helt själv. Jag skulle tävla, på en anläggning som kändes som hemmaplan. Ingen nervositet. Allting gick som jag hade tänkt. Han stod snällt som ett lamm när jag satt upp. Och vi red iväg mot framhoppningsbanan . . . Dock hann jag vakna innan jag fick veta hur det gick, men det var ju ändå bara en dröm så det spelar ingen roll.
Bara en dröm.
Men jag ville inte vakna
för det var en underbart vacker dröm.
Mina avramlingar + tankar (tidsinställt)
Jag har trillat av Rico 3 gånger nu (tror jag ?)
1:a gången:
Var ganska tidigt sedan vi fick honom, alldeles när snön kom.
Tog en galopp på ängen, galoppen blev race (Rico drog) Efter många varv tappade jag stigbygeln. Då blev det sken (han var fullständigt LIVRÄDD för flaxande stigbyglar)
Tillslut gled jag av i ett hörn, landade mjukt i djupsnön i alla fall.
Jag blev inte rädd för att galoppera ute med honom efter det, men gjorde det inte heller förrän snön smälte bort.
Han blev varken spänd eller rädd efter denna gång
2:a gången:
I vintras, på en hoppträning i Husby.
Cathrine Persson, som jag red för, höjde en oxer ganska rejält (på den tiden var det väldigt högt, kan det ha varit 90cm ?). Då var Rico mycket orutinerad så han kom totalfel och jag kom i obalans, och obalans har han alltid varit "rädd" för. Han drog iväg längs med långsidan, jag slog in i sargen och landade på huvudet på marken och fick typ 1min minneslucka (minns inte ännu vad jag gjorde alldeles innan det hindret, tyvärr filmades det inte heller så går fortfarande och undrar !) Men tydligen ingen hjärnskakning.
Rico brydde sig inte alls när jag satt upp igen, stod snällt som ett lamm, inte heller när jag hoppade ett litet kryss som avslut (Cathrine trodde det var hjärnskakning eftersom jag inte mindes vilken övning vi gjorde innan oxern och jag landade på huvudet/nacken) så hoppade bara ett litet kryss innan jag avslutade, så jag inte skulle bli rädd eller ngt)
Men denna gång fick det små konsekvenser, nästa gång vi var där var han jättespänd vid den hörnan och långsidan som jag ramlade av. Också blev han mycket mer springig i hoppningen, förr rullade han bara på i sin vanliga galopp men efter det så kändes det som att jag inte hade någon kontroll alls. Dock kunde jag använda den snabbare galoppen att korta upp honom och samla när jag lärde mig RIDA honom !
3:e gången:
Denna gången har jag inte berättat om ännu, eftersom det är en helt annan slags avramling och den hade mycket större konsekvenser eller hur man nu ska säga. Detta skedde igår, 22/6. Mamma red en stund i skogen som uppvärmning, sedan satt hon av och på några gånger för att han inte skulle spänna sig varje gång. Då trodde Rico att han hade blivit riden flera gånger den dagen, så han trodde väl att jag var alldeles galen som också tänkte rida. Han började med att bara snurra runt, satte rörelsen i system så varje gång jag lyfte upp foten började han snurra och spänna sig. DÅ "dummade" han sig bara, han ville helt enkelt slippa arbetet. Men det resulterade till att när jag väl satt upp så hann jag inte mer än nästan sätta bortre foten i stigbygeln innan han flög iväg.
Jag såg bara hur han försvann under mig, bort från mig, han vek ihop rumpan och tryckte in den under sig som för att ta sats. Det gick så fort så jag vet inte riktigt vad som hände.
Eftersom jag har försökt förtränga det här minnet (för att jag inte ska minnas och gå å tro att han gör detsamma nästa gång) så har jag ingen aning om vad som hände. Jag tror jag landade på fötter, bakom honom. Jag har ju inte slagit mig någonstans så jag utgår från det. Men det enda jag kommer ihåg riktigt väl är att jag såg att han försökte att inte göra illa mig, han liksom försökte att inte sparka mig eller något liknande.
Skillnaden mellan denna gång och tidigare gånger är att han inte försökte få av mig de två första gångerna, men nu senaste gången så gjorde han sånt besvär för att jag inte skulle komma upp. Och när jag väl var uppe så såg han till att jag snabbt som attan kom ner igen.
Problemet med mig är att jag tänker för mycket, en mening som ofta kommit upp i mitt huvud är: "Jag kan inte ens rida min egen häst". Jag vet att jag är riktigt hård mot mig själv men jag kan inte hindra det jag tänker, eller hur ? Ibland är det riktigt skönt att bara skriva av sig som här, spelar ingen roll om ingen läser.
Jag hoppas någon förstår skillnaden och anledningen till att jag har gjort en sådan stor grej av denna "lilla" avramling. Han har aldrig varit rädd eller betett sig såhär när jag skulle sitta upp, jag försöker vara positiv och se framåt men när man ser rädslan i hästens ögon så vill man bara ge upp, vill inte riskera att samma sak händer igen för han blir räddare och räddare för varje gång, det är ett tydligt mönster.
Kan vara en något osammanhängande text, klockan är 23.37 och jag är jättetrött (detta är tidsinställt).
1:a gången:
Var ganska tidigt sedan vi fick honom, alldeles när snön kom.
Tog en galopp på ängen, galoppen blev race (Rico drog) Efter många varv tappade jag stigbygeln. Då blev det sken (han var fullständigt LIVRÄDD för flaxande stigbyglar)
Tillslut gled jag av i ett hörn, landade mjukt i djupsnön i alla fall.
Jag blev inte rädd för att galoppera ute med honom efter det, men gjorde det inte heller förrän snön smälte bort.
Han blev varken spänd eller rädd efter denna gång
2:a gången:
I vintras, på en hoppträning i Husby.
Cathrine Persson, som jag red för, höjde en oxer ganska rejält (på den tiden var det väldigt högt, kan det ha varit 90cm ?). Då var Rico mycket orutinerad så han kom totalfel och jag kom i obalans, och obalans har han alltid varit "rädd" för. Han drog iväg längs med långsidan, jag slog in i sargen och landade på huvudet på marken och fick typ 1min minneslucka (minns inte ännu vad jag gjorde alldeles innan det hindret, tyvärr filmades det inte heller så går fortfarande och undrar !) Men tydligen ingen hjärnskakning.
Rico brydde sig inte alls när jag satt upp igen, stod snällt som ett lamm, inte heller när jag hoppade ett litet kryss som avslut (Cathrine trodde det var hjärnskakning eftersom jag inte mindes vilken övning vi gjorde innan oxern och jag landade på huvudet/nacken) så hoppade bara ett litet kryss innan jag avslutade, så jag inte skulle bli rädd eller ngt)
Men denna gång fick det små konsekvenser, nästa gång vi var där var han jättespänd vid den hörnan och långsidan som jag ramlade av. Också blev han mycket mer springig i hoppningen, förr rullade han bara på i sin vanliga galopp men efter det så kändes det som att jag inte hade någon kontroll alls. Dock kunde jag använda den snabbare galoppen att korta upp honom och samla när jag lärde mig RIDA honom !
3:e gången:
Denna gången har jag inte berättat om ännu, eftersom det är en helt annan slags avramling och den hade mycket större konsekvenser eller hur man nu ska säga. Detta skedde igår, 22/6. Mamma red en stund i skogen som uppvärmning, sedan satt hon av och på några gånger för att han inte skulle spänna sig varje gång. Då trodde Rico att han hade blivit riden flera gånger den dagen, så han trodde väl att jag var alldeles galen som också tänkte rida. Han började med att bara snurra runt, satte rörelsen i system så varje gång jag lyfte upp foten började han snurra och spänna sig. DÅ "dummade" han sig bara, han ville helt enkelt slippa arbetet. Men det resulterade till att när jag väl satt upp så hann jag inte mer än nästan sätta bortre foten i stigbygeln innan han flög iväg.
Jag såg bara hur han försvann under mig, bort från mig, han vek ihop rumpan och tryckte in den under sig som för att ta sats. Det gick så fort så jag vet inte riktigt vad som hände.
Eftersom jag har försökt förtränga det här minnet (för att jag inte ska minnas och gå å tro att han gör detsamma nästa gång) så har jag ingen aning om vad som hände. Jag tror jag landade på fötter, bakom honom. Jag har ju inte slagit mig någonstans så jag utgår från det. Men det enda jag kommer ihåg riktigt väl är att jag såg att han försökte att inte göra illa mig, han liksom försökte att inte sparka mig eller något liknande.
Skillnaden mellan denna gång och tidigare gånger är att han inte försökte få av mig de två första gångerna, men nu senaste gången så gjorde han sånt besvär för att jag inte skulle komma upp. Och när jag väl var uppe så såg han till att jag snabbt som attan kom ner igen.
Problemet med mig är att jag tänker för mycket, en mening som ofta kommit upp i mitt huvud är: "Jag kan inte ens rida min egen häst". Jag vet att jag är riktigt hård mot mig själv men jag kan inte hindra det jag tänker, eller hur ? Ibland är det riktigt skönt att bara skriva av sig som här, spelar ingen roll om ingen läser.
Jag hoppas någon förstår skillnaden och anledningen till att jag har gjort en sådan stor grej av denna "lilla" avramling. Han har aldrig varit rädd eller betett sig såhär när jag skulle sitta upp, jag försöker vara positiv och se framåt men när man ser rädslan i hästens ögon så vill man bara ge upp, vill inte riskera att samma sak händer igen för han blir räddare och räddare för varje gång, det är ett tydligt mönster.
Kan vara en något osammanhängande text, klockan är 23.37 och jag är jättetrött (detta är tidsinställt).
Rött på fuxar ?
Tycker det här med att rött aldrig passar på fuxar är en ganska tråkig sak som många går runt och säger . . . I början om någon sa så, så visste man att det var DEN PERSONENS egna åsikt, men numera så säger folk så som "alla andra" säger, så det kan lika gärna vara någon bloggare eller personens bästa kompis som tycker så.
Själv tycker jag att rent allmänt så är det inte FULT eller OPASSANDE att ha röda schabrak, lindor mm på fuxar. Fast jag tycker det beror mer på individen, men vissa sorts fuxar (olika fuxfärger, nyanser mm) kanske passar bättre i färgen rött än en annan ?
"Tog mig i kragen" och köpte ett rött schabrak på Hööks igår, testade på Rico. Jag tycker inte det var särskilt fult faktiskt . . . Men det är MIN åsikt.
Tror att många säger det andra har sagt att dom tycker, dels för att det är lättast så - man slipper argumentera - man slipper vara annorlunda, det är liksom lättare att säga och vara precis som alla andra.
När man säger den meningen: "Fuxar passar inte i rött" eller "Rött är inge snyggt på fuxar" så drar man alla fuxar över en kam (lånade ett uttryck av Lina - ej blogg) och då blir det plötsligt konstigt och fult att ha ett rött schabrak på en fux ? :O
Jag tycker man borde tänka efter (gäller även andra ämnen) ordentligt, vad är ens egen åsikt ? Är den verkligen som "kompisens" eller "ovännens" ?
Förut så visste jag inte vad jag tyckte om det, alla sa att det var fult och själv hade jag inte sett ett rött schabrak på en fux förr - kanske för att man undviker det, eftersom det är så "fult" ? - men nu vet jag att JAG TYCKER inte att det är fult, snarare snyggt. I alla fall på Rico. Visst finns det snyggare färger som passar lite bättre - enligt mig - men det är absolut INTE fult :)
Ignorera att hans fårskinnspadd är aningen stor/lång . . . ;)
Jag vill veta vad ni tycker. Är det verkligen så att JAG är den ENDA som tycker det är helt okej ? Kanske några av er aldrig hört det där med rött fult på fuxar ? Berätta !
Själv tycker jag att rent allmänt så är det inte FULT eller OPASSANDE att ha röda schabrak, lindor mm på fuxar. Fast jag tycker det beror mer på individen, men vissa sorts fuxar (olika fuxfärger, nyanser mm) kanske passar bättre i färgen rött än en annan ?
"Tog mig i kragen" och köpte ett rött schabrak på Hööks igår, testade på Rico. Jag tycker inte det var särskilt fult faktiskt . . . Men det är MIN åsikt.
Tror att många säger det andra har sagt att dom tycker, dels för att det är lättast så - man slipper argumentera - man slipper vara annorlunda, det är liksom lättare att säga och vara precis som alla andra.
När man säger den meningen: "Fuxar passar inte i rött" eller "Rött är inge snyggt på fuxar" så drar man alla fuxar över en kam (lånade ett uttryck av Lina - ej blogg) och då blir det plötsligt konstigt och fult att ha ett rött schabrak på en fux ? :O
Jag tycker man borde tänka efter (gäller även andra ämnen) ordentligt, vad är ens egen åsikt ? Är den verkligen som "kompisens" eller "ovännens" ?
Förut så visste jag inte vad jag tyckte om det, alla sa att det var fult och själv hade jag inte sett ett rött schabrak på en fux förr - kanske för att man undviker det, eftersom det är så "fult" ? - men nu vet jag att JAG TYCKER inte att det är fult, snarare snyggt. I alla fall på Rico. Visst finns det snyggare färger som passar lite bättre - enligt mig - men det är absolut INTE fult :)
Ignorera att hans fårskinnspadd är aningen stor/lång . . . ;)
Jag vill veta vad ni tycker. Är det verkligen så att JAG är den ENDA som tycker det är helt okej ? Kanske några av er aldrig hört det där med rött fult på fuxar ? Berätta !
Min matte/no - lärare tycker inte om mig
Man ser ett tydligt mönster, dom få ämnen som jag har mindre än VG i (=G) är matte och no - ämnena. I matte hade jag VG förut men jag vet inte om han har börjat hata mig mer eller om jag faktiskt blivit sämre ? Har VG i ett ämne i no, det är Biologi för det har jag väldigt lätt för. Grejen är den att han varken stöttar eller peppar så man liksom struntar i det för att man vet att man ändå MAX kommer få g+/vg- och då står det ändå G i slutbetygen.
Trodde faktiskt på största allvar att jag skulle få VG i Tekniken, då byggde vi motordrivna bilar och min var den enda som åkte HELT rakt -.- (de andra var snabbare men körde typ snett hela vägen tills den kraschade . . . ), och jag hade också skrivit en riktigt utförlig rapport om min bil, ritade och allt så man skulle förstå helt. Och skrev även en uppsats om bilens utveckling. La ner hela mitt hjärta på den fastän jag inte alls är särskilt insatt i bilar överhuvudtaget ! :(
Den dag jag får mer än G i dom ämnena . . . då har nog världen redan gått under !
Jag är stolt och det kan han i alla fall inte ändra på ! ;)
Trodde faktiskt på största allvar att jag skulle få VG i Tekniken, då byggde vi motordrivna bilar och min var den enda som åkte HELT rakt -.- (de andra var snabbare men körde typ snett hela vägen tills den kraschade . . . ), och jag hade också skrivit en riktigt utförlig rapport om min bil, ritade och allt så man skulle förstå helt. Och skrev även en uppsats om bilens utveckling. La ner hela mitt hjärta på den fastän jag inte alls är särskilt insatt i bilar överhuvudtaget ! :(
Den dag jag får mer än G i dom ämnena . . . då har nog världen redan gått under !
Jag är stolt och det kan han i alla fall inte ändra på ! ;)
Den perfekta hästen
Vad jag ofta har tänkt på, är att Rico är den perfekta allround-familje-hästen ! :D Om han bara hade varit lite lugnare och bättre med nybörjare och nya människor så hade han varit fulländad ! ;)
Kan slappna av, går att "parkera", Natural Horsemanship, Western, Lättlärd:
Positiv
Hoppar bra och gärna, Ställer upp, Försöker, (igen) positiv:
Dressyr, Tömkörning, Utvecklas, Duktig och ganska välutbildad för sin ålder:
.......brist på dressyrbilder.......
ÄVEN:
Sockersöt och omöjlig att bli arg på (riktigt arg går inte, men småirriterade har vi varit på varandra ibland ;) )
Du är vackrare än vemsomhelst ! <3 !
Kan räkna upp fler saker, men lite får ni tänka själva (och jag vill sova haha)
Vad är en perfekt familjehäst enligt er ? Enligt mig är det en allroundhäst som kan göra det mesta, för alla familjemedlemmar kanske inte vill göra samma sak med sin häst.
Kan slappna av, går att "parkera", Natural Horsemanship, Western, Lättlärd:
Positiv
Hoppar bra och gärna, Ställer upp, Försöker, (igen) positiv:
Dressyr, Tömkörning, Utvecklas, Duktig och ganska välutbildad för sin ålder:
.......brist på dressyrbilder.......
ÄVEN:
Sockersöt och omöjlig att bli arg på (riktigt arg går inte, men småirriterade har vi varit på varandra ibland ;) )
Du är vackrare än vemsomhelst ! <3 !
Kan räkna upp fler saker, men lite får ni tänka själva (och jag vill sova haha)
Vad är en perfekt familjehäst enligt er ? Enligt mig är det en allroundhäst som kan göra det mesta, för alla familjemedlemmar kanske inte vill göra samma sak med sin häst.
Häst
Jag har ju nästan alltid velat ha en egen häst. Nästan alltid. Men inte riktigt alltid.
Den delen av mitt liv som jag egentligen inte ville ha en egen häst, var när jag inte hade någon aning om hur U-N-D-E-R-B-A-R-T det är ! Visst är det mycket jobb, och det kan bli riktigt svårt om man egentligen inte klarar av arbetet i stallet eller inte har tid för sin häst. För vissa är belöningen efter stallarbetet att rida, men det är inte bara själva ridningen som är roligt, det är så mycket mer enligt mig ! :D
Den delen av mitt liv som jag egentligen inte ville ha en egen häst, då trodde jag det skulle bli roligare att bli medryttare eller hyra en häst från ridskolan. Båda dom alternativen ÄR jätteroliga.
Jag har försökt bevisa i år efter år att jag klarar av en häst, för att tjata på sin mamma eller pappa hjälper inte - i de flesta fall ! ;) Mina föräldrar blev bara arga och irriterade och ville ännu mindre ge med sig :P
Mina föräldrars argument var att vi inte hade tid och inte hade råd, och det hade vi egentligen inte heller - förrän vi sålde vår hus och flyttade till en liten äcklig liten lägenhet som vi levt i hela kalla vintern. Självklart blir jag ledsen när jag går förbi vårt gamla hus och ser att så mycket är förändrat (tex har dom klippt ner våra älskade vindruvor och målat hela insidan i vitt ! :( ), men jag ångrar det inte heller ! Vi kanske hade köpt en häst i framtiden ändå (eftersom vi drömde om att flytta till en egen gård/villa med stall strax utanför stockholm) men då hade det inte blivit Rico :P Jag vet att man älskar sin häst oavsett men jag vet inte om det finns så många hästar som är så speciella ! ;)
...
Blir inga bilder i detta inlägg, för då försvårar jag för mig själv i de kommande inläggen idag haha :P
Totalt osammanhängande text men jag behövde verkligen skriva av mig efter denna oändliga bloggtorka ! :)
Den delen av mitt liv som jag egentligen inte ville ha en egen häst, var när jag inte hade någon aning om hur U-N-D-E-R-B-A-R-T det är ! Visst är det mycket jobb, och det kan bli riktigt svårt om man egentligen inte klarar av arbetet i stallet eller inte har tid för sin häst. För vissa är belöningen efter stallarbetet att rida, men det är inte bara själva ridningen som är roligt, det är så mycket mer enligt mig ! :D
Den delen av mitt liv som jag egentligen inte ville ha en egen häst, då trodde jag det skulle bli roligare att bli medryttare eller hyra en häst från ridskolan. Båda dom alternativen ÄR jätteroliga.
Jag har försökt bevisa i år efter år att jag klarar av en häst, för att tjata på sin mamma eller pappa hjälper inte - i de flesta fall ! ;) Mina föräldrar blev bara arga och irriterade och ville ännu mindre ge med sig :P
Mina föräldrars argument var att vi inte hade tid och inte hade råd, och det hade vi egentligen inte heller - förrän vi sålde vår hus och flyttade till en liten äcklig liten lägenhet som vi levt i hela kalla vintern. Självklart blir jag ledsen när jag går förbi vårt gamla hus och ser att så mycket är förändrat (tex har dom klippt ner våra älskade vindruvor och målat hela insidan i vitt ! :( ), men jag ångrar det inte heller ! Vi kanske hade köpt en häst i framtiden ändå (eftersom vi drömde om att flytta till en egen gård/villa med stall strax utanför stockholm) men då hade det inte blivit Rico :P Jag vet att man älskar sin häst oavsett men jag vet inte om det finns så många hästar som är så speciella ! ;)
...
Blir inga bilder i detta inlägg, för då försvårar jag för mig själv i de kommande inläggen idag haha :P
Totalt osammanhängande text men jag behövde verkligen skriva av mig efter denna oändliga bloggtorka ! :)
Våra spekulationer
Vi är som sagt på jakt efter Ricos raser ;) Han är ju då en korsning mellan okända raser, men efter att ha pratat med olika riktigt kunniga människor (som bland annat består av en Hovis och en jätteduktig Dressyrtränare) så har vi börjat få våra aningar :D
Hovis kollade när jag red igår, då han var klar med hästen innan och Rico var inte klar så det blev lite krock ;) Men han sa att han verkligen såg ut som en Quarter, så som han är byggd och hur han beter sig (inte när han "dummade sig" DOCK ;) ). Till exempel går han alltid med läpparna släpandes i marken när han får lång tygel ! :P
Och Toini som håller i Effective Riding (se mer under Dagens Ridning - inläggen :) ) har Lippizzaner hemma (hon är någon slags expert på Lippizzaner) och hon trodde absolut att han hade Lippizzaner i sig :)
OCH sen, så säger pappa att Stall Wia (där vi köpte honom) trodde att det var halvblod i, men jag tror det är någon ponny inblandad också :)
MEN visst har han blivit så himla fin sedan vi fick honom ? :) På nedre bilden står han och solar dagen innan vårt 6-månaders-jubileum ;) Och övre bilden var andra dagen vi hade honom, bild till sadelprovaren :) (Och jag har även blivit bättre på att fota, för båda bilderna är tagna av mig med min systemkamera ! :P )
<3
Om ni kommer på någon ras som kan vara möjlig, säg gärna till ! :)
Det skulle vara så kul att veta :P
Hovis kollade när jag red igår, då han var klar med hästen innan och Rico var inte klar så det blev lite krock ;) Men han sa att han verkligen såg ut som en Quarter, så som han är byggd och hur han beter sig (inte när han "dummade sig" DOCK ;) ). Till exempel går han alltid med läpparna släpandes i marken när han får lång tygel ! :P
Och Toini som håller i Effective Riding (se mer under Dagens Ridning - inläggen :) ) har Lippizzaner hemma (hon är någon slags expert på Lippizzaner) och hon trodde absolut att han hade Lippizzaner i sig :)
OCH sen, så säger pappa att Stall Wia (där vi köpte honom) trodde att det var halvblod i, men jag tror det är någon ponny inblandad också :)
MEN visst har han blivit så himla fin sedan vi fick honom ? :) På nedre bilden står han och solar dagen innan vårt 6-månaders-jubileum ;) Och övre bilden var andra dagen vi hade honom, bild till sadelprovaren :) (Och jag har även blivit bättre på att fota, för båda bilderna är tagna av mig med min systemkamera ! :P )
<3
Om ni kommer på någon ras som kan vara möjlig, säg gärna till ! :)
Det skulle vara så kul att veta :P
Har ni tänkt på det ?
Har ni tänkt på att det mest (OBS - INTE BARA) är tävlingsryttare på lite lägre nivåer (menar inte orutinerade, men jag menar i lättare klasser :P ) som lägger ner mycket tid på vad man ska ha för outfit, hur det ska matcha, märkesschabrak mm ? Tanken slog mig när jag läste dethär inlägget, och jag tycker att visst kan man väl unna sig eller hästen något fint ibland, som som sagt - man rider inte med utrustningen :P Dom som inte har överskott av märkesgrejer kanske lägger dom pengarna på träning och tävling istället ? :)
Dock skulle jag vilja ha ett Limegrönt scapa . . . Men det är för färgen, inte så mycket för själva märket ;) Finns ingen finare limegrön ! xD Hör inte till ämnet . . , förlåt ! Haha ;)
Åsikter ?
Dock skulle jag vilja ha ett Limegrönt scapa . . . Men det är för färgen, inte så mycket för själva märket ;) Finns ingen finare limegrön ! xD Hör inte till ämnet . . , förlåt ! Haha ;)
Åsikter ?
RubriK?
MOCKNING:
Är väldigt avslappnande xD Om jag har gott om tid brukar jag stå och plocka upp varenda liten plutt i boxen! :D Min mockning kan liknas vid hästens djupsömn, jag nästan går igenom allt som hänt samma dag och tänker JÄTTEMYCKET, typ om jag ridit innan så tänker jag igenom det passet, vad som var bra och mindre bra och om jag lärt mig ngt eller så xD :P
SITTA UTE I VÄRMEN OCH SMÖRJA:
Jättemysigt det också! Det är så synd att inte lädret mår bra av att smörjas i solen, fast man kan ju alltid fixa så man själv sitter i solen med lädret gör det inte - Om man vill vara omständig dvs :P Bäst är ju om man smörjer tillsammans med några, så kan man sitta och prata ;)
vet inte vart jag ville komma med det här, inte heller vad för kategori det här tillhör XD
Saker ni inte visste/Hiss och Diss/Mina tankar och åsikter/stallet?
Är väldigt avslappnande xD Om jag har gott om tid brukar jag stå och plocka upp varenda liten plutt i boxen! :D Min mockning kan liknas vid hästens djupsömn, jag nästan går igenom allt som hänt samma dag och tänker JÄTTEMYCKET, typ om jag ridit innan så tänker jag igenom det passet, vad som var bra och mindre bra och om jag lärt mig ngt eller så xD :P
SITTA UTE I VÄRMEN OCH SMÖRJA:
Jättemysigt det också! Det är så synd att inte lädret mår bra av att smörjas i solen, fast man kan ju alltid fixa så man själv sitter i solen med lädret gör det inte - Om man vill vara omständig dvs :P Bäst är ju om man smörjer tillsammans med några, så kan man sitta och prata ;)
vet inte vart jag ville komma med det här, inte heller vad för kategori det här tillhör XD
Saker ni inte visste/Hiss och Diss/Mina tankar och åsikter/stallet?
Ricos sadlar DEL 2
Westernsadel
Verkar inte vara något speciellt märke, för den är ju unik - inte någon man köper i en ridsportsbutik :O
Den är köpt begagnad via Eva Malmström, pappas westerntränare, och på framvalvet sitter ett märke där det står typ -någotsadelmakeri- i texas :S Men det är iaf en unik sadel från ett sadelmakeri någonstans i texas ;) Vi har inte hunnit använda den så mkt, men tanken är att vi ska rida i den lite oftare :P Eftersom pappa ska börja rida Rico (inte bara sitta upp två ggr) så måste han ju ha en sadel att rida i också ;) Vi fick filten och padden på köpet, men dom har vi bytt ut mot en ny som inte luktar mögel xD
Barbackagjord
Från Hööks. Använder den för att komma upp barbacka, sen tar vi av den medan jag sitter på :P Dock hatar jag att rida med den, för man får stolsits och dålig balans :S
Jag tycker den är ganska bra just i det syfte jag använder den ;) Svårt att komma upp på en häst som är rädd för hastiga rörelser, obalans och pallen - barbacka ;)
Har vi stannat?
Känns som att vi stannat av, ibland backar vi till och med bak några steg . . . Drömmer om att allt bara kunde gå galant, men så funkar det inte riktigt :S Men det är väl så det måste vara, ett steg bak, två steg fram. Fast just nu känns det som flera steg bak . . .
Men Du är så söt så det är inte hela världen! :')
Men Du är så söt så det är inte hela världen! :')
Ricos sadlar
Här kommer ett litet inlägg om Ricos sadlar: (Båda är köpta begagnade via Sadelmagasinet)
(ur olika vinklar . . . )
Prestige Versaille D
Jätteskön hoppsadel som sitter jättebra på Rico! (behöver dock en fårskinnspad under för att lyfta upp lite eller vad det nu var :P)
Beskrivning från Hedmans Häst:
Det är även reglerbar bomvidd, om hästen skulle ändra form på något sätt :P Den här sadeln är den skönaste jag suttit i
(FÖRUTOM en annan sadel som vi provade samtidigt som den här, den var inte vacker alls (dammig, lite trasig på vissa ställen och en ganska ful i allmänhet. Även den begagnad) men den satt som handen i handsken på Rico och var JÄTTESKÖN. Dock var den här snyggare och billigare (den andra kostade typ 15000 BEGAGNAD, och det hade vi tänkt att betala för båda sadlarna))
NU till nästa sadel:
Edinburgh (som jag trodde först var Prestige)
Efter lite forskning (haha?) och letandes på internet, kolla runt på bilder mm, så har jag äntligen listat ut vad det är för märke på sadeln :D Trodde först att det var en Prestige den med men tydligen hette den Edinburgh :D ;)
Beskrivning från Sadelmagasinet:
Edinburgh har en djup sits och stora knästöd. Det är en mycket omtyckt sadel tack vare den sköna komforten för både häst och ryttare. Sadeln har kilbossor vilket ger den en stor anläggningsyta mot hästens rygg. En stor anläggningsyta fördelar trycket/tyngden från ryttaren på hästens rygg bättre och är därför mer skonsam. Kanalen under sadeln är bred så att hästen har plats att höja sin rygg då den arbetas på rätt sätt.
Hoppas det var intressant ! xD :')
(ur olika vinklar . . . )
Prestige Versaille D
Jätteskön hoppsadel som sitter jättebra på Rico! (behöver dock en fårskinnspad under för att lyfta upp lite eller vad det nu var :P)
Beskrivning från Hedmans Häst:
Latexpaneler, samma modell som på Michel Robert sadeln.
Hela sadeln i kalvskinn.
Beskrivning från Lyckås Ridsport:
Beskrivning från Lyckås Ridsport:
Samma utförande som Versailles, men i dubbelt läder med kalvskinn. En kvalitetssadel som är designad med fina detaljer. Latexpanelerna är konstruerade på samma sätt som på Michel Robert sadeln. Kalvskinn i sätet och på vulstren. Kåpa i franskt läder med mönstersöm. Klossar: Små- fram och bak. Kåpor: Med formgjutet knävulster i kalvskinn. Säte: medium djupt 16" 17" 18"
Det är även reglerbar bomvidd, om hästen skulle ändra form på något sätt :P Den här sadeln är den skönaste jag suttit i
(FÖRUTOM en annan sadel som vi provade samtidigt som den här, den var inte vacker alls (dammig, lite trasig på vissa ställen och en ganska ful i allmänhet. Även den begagnad) men den satt som handen i handsken på Rico och var JÄTTESKÖN. Dock var den här snyggare och billigare (den andra kostade typ 15000 BEGAGNAD, och det hade vi tänkt att betala för båda sadlarna))
NU till nästa sadel:
Edinburgh (som jag trodde först var Prestige)
Efter lite forskning (haha?) och letandes på internet, kolla runt på bilder mm, så har jag äntligen listat ut vad det är för märke på sadeln :D Trodde först att det var en Prestige den med men tydligen hette den Edinburgh :D ;)
Beskrivning från Sadelmagasinet:
Edinburgh har en djup sits och stora knästöd. Det är en mycket omtyckt sadel tack vare den sköna komforten för både häst och ryttare. Sadeln har kilbossor vilket ger den en stor anläggningsyta mot hästens rygg. En stor anläggningsyta fördelar trycket/tyngden från ryttaren på hästens rygg bättre och är därför mer skonsam. Kanalen under sadeln är bred så att hästen har plats att höja sin rygg då den arbetas på rätt sätt.
Hoppas det var intressant ! xD :')
När jag provade ut min väst...
Egentligen hade jag ju planerat att prova ut en racesafe. . .
MEN det var flera saker som inte passade med den faktiskt :O
1. Min rygg "svankar lite" så västen följer inte ryggen ordentligt...
2. När den passade i längden (täckte revbenen och täckte nerför ryggraden på baksidan också) så var den FÖR STOOOOR i "omfånget" (runt magen och revbenen typ).
3. När den passade i omfånget så var den för kort, täckte inte ens andra revbenet underifrån :S
4. Snörningen gick inte att dra åt mer på den som passade i längden...
5. Tänkte skriva en 5:e punkt men kom inte på den nu xD
Men det blev i alla fall en airowear istället ;) DOCK så följer den inte bara min rygg, den framhäver svanken också :( xD Och nej, jag har inte VÄRSTA svankryggen, men den är inte lodrät neråt precis :O
Hon i affären trodde att jag "också" ville ha en racesafe för att "alla idolerna hade den" för att "den är så snygg i utformningen" och "för att man ville ha samma som sina kompisar" men haha xD - Jag tycker den är skitsnygg och förutom det där med att den inte följer ryggen så är den jätteskön :D Och att den är helsvart är ju super, för då kan man ju ha den ovanpå kavajen när man tävlar XD :D Som ni ser på den här bilden nedan så blir det jättefult med några (i detta fallet silvriga) "dekorationer", här ser det ut som att jag har JÄTTESVANKRYGG xD Om man inte tittar noga dvs ...
Vill rida mera :D
Haha, jag kommer nog satsa på att rida längre rundor nu framöver, dels för att det inte blir mörkt förrän typ efter 6 på kvällen (?) och dels också för att vi är två och en halv personer som "delar" på Rico, mamma vill ju rida lika mycket som jag, och den där halva personen är pappa, för han bör rida Rico mer men han håller inte på och tjatar som oss andra xD (a)
Så därför ska jag passa på när det är min tur ;D
Vad som verkligen känns bra är att vi har tagit flera steg framåt, jag och Rico! :D JAG känner i alla fall att VI litar mer på varandra, han känns tryggare och inte lika "rädd" som han brukade vara i början ;)
Har lust att börja på en sån där 15-dagars lista igen! ;) :D Vill få lite inspiration till bloggandet :P
När jag lärde Önska...
Nu ska jag berätta en ganska rolig sak :) När jag lärde Önska att spela död, så var hela min tanke att hon skulle ligga på sidan.
(haha lite tråkigt nu, för har ingen bild när hon ligger på sidan xD)
Men, påhittig som hon är, så när jag bad henne lägga sig ner:
... Jag prövade för att se om hon skulle fatta, att säga PANG! och peka på henne.
(© Madde Andersson - http://ricos.blogg.se)
Jaaa, ni ser ju själva xD Och jag utnyttjade ju självklart det faktum att hon ibland sover uppochnedvänd (som på bilderna) :P
Eftersom inte så många av alla er vet hur Önska är som hund, så sammanfattningen skulle bli att hon är GRYMT SPECIELL :') <3
Hon är filosofisk, rolig, fjäskig, busig, sprallig, extremt badglad, omtänksam och snäll :)
Och nu kanske några av er skrattar åt "filosofisk", men det kan jag säga att det är hon! Hon brukar bokstavligt talat sätta sig någonstans (ute) och bara sitta där med näsan i vädret, blundar och tänker :P xD För man SER när hon tänker, hon döljer det inte precis :') <3
Dessutom är hon en riktig hoppare! (gör bildbomb nu!)
Letar runt lite...
Hittade lite bilder på hästar från samma stambok eller nåt xD Har letat i hans pass och fått reda på lite vart han kommer ifrån, det stod även:
Netherlands Rijpaarden en Pony Stamboek (NRPS)
någon som fattar vad det är??? :O har kollat runt på danska, svenska och holländska/nederländska forum men det blev jag inte så mycket klokare av xD Vill veta mer om hans bakgrund :( Det kanske inte verkar särskilt viktigt, men det är väl klart att jag víll veta vart han kommer ifrån! :( :P
Tror att han i alla fall är nån övervuxen ponny, för han har ju den där "ponnylooken" xD :) <3 Eller vad tror ni?
Cykel på köpet
Jag är en cykel på köpet.
När jag ändå är igång...
När jag ändå är igång så kan jag ta och berätta om...(?) Hade faktiskt inte tänkt ut VAD jag skulle skriva innan jag började ... Blir så ibland! :S
(seriöst den enda bild jag har på mig?)
Jag heter då Madde, jag fyller 15 år i augusti det här året. Bilden ovan togs sommaren 2010 när jag tog med mig min hund Önska till Mimmis landställe och badade i Sveriges renaste sjö :) Finns inte så mycket att berätta om just mig men..
Jag gillar att måla, teckna, skriva, fota, rida och träna hund. Jag har två hundar och en katt, och sedan 23 Oktober 2010 har jag även en häst :P
Jag har ridit på ridskolor sedan jag var liten (har tappat räkningen nu hur många år det är...), började på Södertörns Ryttarcenter. Efter ett halvår på Södertörn tyckte mina föräldrar att det var för långt att åka, så jag provade på en del ridskolor innan jag hittade Farsta Ridskola - Sveriges bästa ridskola. Det som gjorde att jag fastnade för Farsta var dels dom duktiga ridlärarna och instruktörerna, som både var snälla, roliga och duktiga på att lära ut. Sen var det också alla trevliga människor där! Alla hälsar på alla, säger hej även fast man inte känner någon, dom hjälpsamma skötarna som alltid frågar nybörjarna om dom behöver hjälp med något - och dom tjatar inte heller om dom får ett nej ;)
Jag har alltid velat ha en häst, ända sen jag började rida. Har nästan ägnat hela mitt levda liv åt att bevisa att jag klarar av en egen häst.
Det började med att min mamma återupptog ridningen, och senare blev hon medryttare på en häst som hette Pilgrim. Pilgrim var en snäll D-ponny, en fux, som stod på ett litet stall i Huddinge. Mamma började åka dit först bara en gång i veckan, sedan blev det mer. Vi fick låna Pilgrim på foder 3 somrar i rad, men sen.. hösten/sensommaren 2010 dog Pilgrim i fång :( <3
Istället för att bli medryttare på en ny häst började mamma kolla lite smått på Hästnet. Jag hakade självklart på och vi började leta lite mer seriöst. Vi hittade ett försäljningsstall i Örebro (där vi har vårt landställe), och vi åkte och kollade på 3 intressanta hästar. Dom två vi tänkte provrida var två ston, ingen av dom funkade - det blev inget klick, vi kunde knappt kommunicera alls osv. Vi valde först bort Rico bland dom intressanta, för att i annonsen stod det att han hade väldigt mycket problem osv:
1. Han hade lite problem vid uppsittningen.
2. Han var väldigt ung.
3. Han var tydligen väldigt rädd för nybörjare som kom i otakt tex vid lättridning osv, då kunde han sticka.
Eftersom vi faktiskt hade en nybörjare i familjen (pappa) så tänkte vi att det där lät inte lika bra. Men eftersom han ändå var där samtidigt som vi provade stona så tog vi fram honom också :) Han var den enda som både jag och mamma kunde rida utan problem, han var jättesnäll både vid uppsittningen, när vi red osv :D
Han kunde det mesta, trots sin ålder, och det enda som kändes konstigt var när vi hoppade. Han kom fel på varenda hinder, hoppade av för stort och för tidigt och ryttaren hamnade i bakvikt. Dom sa att han brukade göra så.
Oj vad jag pladdrar på här nu, som om jag ska skriva en hel bok eller nåt!? :S
Egentligen så "klickade" det inte som det brukar göra i böcker, serier osv som man läste när man var liten. Men det kändes ändå helt magiskt när vi hade bestämt oss! Obeskrivlig känsla!
Jag förundrades hela tiden, ända fram till 23 Oktober 2010 (när vi hämtade honom), över hur man kunde älska en häst så mycket - som man bara träffat EN gång?
(En av bilderna från annonsen, inte jag som rider :P)
Fortsättning följer... (om ni vill alltså XD)
(seriöst den enda bild jag har på mig?)
Jag heter då Madde, jag fyller 15 år i augusti det här året. Bilden ovan togs sommaren 2010 när jag tog med mig min hund Önska till Mimmis landställe och badade i Sveriges renaste sjö :) Finns inte så mycket att berätta om just mig men..
Jag gillar att måla, teckna, skriva, fota, rida och träna hund. Jag har två hundar och en katt, och sedan 23 Oktober 2010 har jag även en häst :P
Jag har ridit på ridskolor sedan jag var liten (har tappat räkningen nu hur många år det är...), började på Södertörns Ryttarcenter. Efter ett halvår på Södertörn tyckte mina föräldrar att det var för långt att åka, så jag provade på en del ridskolor innan jag hittade Farsta Ridskola - Sveriges bästa ridskola. Det som gjorde att jag fastnade för Farsta var dels dom duktiga ridlärarna och instruktörerna, som både var snälla, roliga och duktiga på att lära ut. Sen var det också alla trevliga människor där! Alla hälsar på alla, säger hej även fast man inte känner någon, dom hjälpsamma skötarna som alltid frågar nybörjarna om dom behöver hjälp med något - och dom tjatar inte heller om dom får ett nej ;)
Jag har alltid velat ha en häst, ända sen jag började rida. Har nästan ägnat hela mitt levda liv åt att bevisa att jag klarar av en egen häst.
Det började med att min mamma återupptog ridningen, och senare blev hon medryttare på en häst som hette Pilgrim. Pilgrim var en snäll D-ponny, en fux, som stod på ett litet stall i Huddinge. Mamma började åka dit först bara en gång i veckan, sedan blev det mer. Vi fick låna Pilgrim på foder 3 somrar i rad, men sen.. hösten/sensommaren 2010 dog Pilgrim i fång :( <3
Istället för att bli medryttare på en ny häst började mamma kolla lite smått på Hästnet. Jag hakade självklart på och vi började leta lite mer seriöst. Vi hittade ett försäljningsstall i Örebro (där vi har vårt landställe), och vi åkte och kollade på 3 intressanta hästar. Dom två vi tänkte provrida var två ston, ingen av dom funkade - det blev inget klick, vi kunde knappt kommunicera alls osv. Vi valde först bort Rico bland dom intressanta, för att i annonsen stod det att han hade väldigt mycket problem osv:
1. Han hade lite problem vid uppsittningen.
2. Han var väldigt ung.
3. Han var tydligen väldigt rädd för nybörjare som kom i otakt tex vid lättridning osv, då kunde han sticka.
Eftersom vi faktiskt hade en nybörjare i familjen (pappa) så tänkte vi att det där lät inte lika bra. Men eftersom han ändå var där samtidigt som vi provade stona så tog vi fram honom också :) Han var den enda som både jag och mamma kunde rida utan problem, han var jättesnäll både vid uppsittningen, när vi red osv :D
Han kunde det mesta, trots sin ålder, och det enda som kändes konstigt var när vi hoppade. Han kom fel på varenda hinder, hoppade av för stort och för tidigt och ryttaren hamnade i bakvikt. Dom sa att han brukade göra så.
Oj vad jag pladdrar på här nu, som om jag ska skriva en hel bok eller nåt!? :S
Egentligen så "klickade" det inte som det brukar göra i böcker, serier osv som man läste när man var liten. Men det kändes ändå helt magiskt när vi hade bestämt oss! Obeskrivlig känsla!
Jag förundrades hela tiden, ända fram till 23 Oktober 2010 (när vi hämtade honom), över hur man kunde älska en häst så mycket - som man bara träffat EN gång?
(En av bilderna från annonsen, inte jag som rider :P)
Fortsättning följer... (om ni vill alltså XD)
Western!
Jag tycker att Western är ett väldigt skonsamt sätt att rida hästen på! För många (och även jag, för typ ett år sedan) är Western en konstig form av ridning, som man bara ser på teve - men vad som verkligen inspirerar många är Anky van Gunsven, som gick över från "vanlig" engelsk dressyr till äkta westernridning! Och som hon visade på Stockholm International Horse Show i Globen 2010, så kan hästarna göra i princip samma sak fast mer avslappnat!
Det ser ju ut som att man rider på lång tygel - och då tänker väl vissa att sådär kan inte MIN häst gå, det måste vara intränat! Men det hela ligger ju i vilket bett man har på hästen! De flesta av alla westernhästar går ju på stångbett med långa skänklar, som det kallas när det ser ut såhär (ungefär):
Det rosa inringade är då SKÄNKLARNA, som dom kallas. Dom har en hävstångseffekt som gör att man kan ha "kontakt" med hästen på i princip helt hängande tygel :P
Och varför har man såhär då?
Det är för att hästarna blir lugna och avslappnade när dom har nacken under mankens höjd! Dom blir lugna av att stå och beta, hänga med huvudet, och överhuvudtaget ha huvudet långt ner! :D Så då när vi rider dom på det viset, går dom avslappnat.
Nu när jag sagt vad jag tycker, så frågar jag er :3
OCH...Bara för att jag Hissar western, betyder det inte att jag Dissar vanlig ridning! jag tror att hästen mår bra av variationer, och det gör nog vi också :P Så hiss till ALL ridning som hästen tycker är bekvämt och roligt!
hej sålänge!
